Timmen är sen för mig som ska upp så tidigt - dags att krypa till kojs.

Önskar er alla en riktigt God Natt!

Tack Ulla för dina fina kommentarer till "Skärvor av verklighet" och "Tron är en fågel".

Och glad blev jag förstås för att du skrivit: "Tur att du finns så man har mycket att läsa"

Kram

Allt detta lidande-
Den arbetslöse som så gärna ville arbeta
och den som nöter på sin hälsa
för en alltför liten betalning

Den unga flickan
som får sitta ouppbjuden på dansen
och makan som inte längre får njuta
kärlekens kyssar.....

Pojken som får en örfil av sin mor
utan anledning
mannen som blir klandrad av chefen
inför arbetskamraterna...

Den ensamme döendes lidande
medan familjen inväntar slutet
i rummet bredvid....

Alla de som aldrig duger
aldrig räcker till
därför att vi mäter med fel mått...

därför att vi har förskingrat kärleken

Kaela

"Problemet är att antologin sällan lyckas gestalta plågorna så att (medelklass)läsaren känner dem." skriver Björn af Kleen i sin recension av antologin "Tala om klass" i Sydsvenskan. Han tycker den har fastnat i det privata, och önskar sig något mer om strukturella orättvisor.

Antologin består av livsberättelser av 15 kända och okända kvinnor som gjort någon form av klassresa från arbetarklass eller underklass. Som varit den första i sin släkt att ta en studentexamen - men som blev utan besökare på sin studentmottagning för att klasskamraterna från villorna inte hittade till hyreshuset där hon bodde. Som gick en teoretisk gymnasieutbildning på trots av syokonsulentens råd att ta något praktiskt eftersom flickor från hennes stadsdel ändå aldrig blev något. Som pikades av skolläraren fär att familjen inte hade någon morgontidning. Som lämnat arbetarklassen, utan att självklart ha någon tillhörighet i medelklassen. Som känner sig som en slags "klassinvandrare" i bostadsområdet på Östermalm etc. Författarnamnen är:
Susanna Alakoski, Marie Carlsson, Doris Dahlin, Maria Jansson, Elsie Johansson, Annelie Jordahl, Lena Kallenberg, Lo Kauppi, Raija Lanas, Karin Nielsen, Heidi Pikkarainen, Tiina Rosenberg, Gudrun Schyman, Lena Tallberg och Ulla-Britt Wennerström.

Samlingen är precis lika gripande och tankeväckande som af Kleens kommentar i Sydsvenskan är provocerande. Förstår han inte att det han säger är precis samma sak som om han skulle invända mot en antologi med texter av invandrarförfattare att de har fastnat i det privata, att de inte lyckas beskriva sin kulturella bakgrund och sina upplevelser så att han som svensk "kan känna dem"?

Jag hade tänkt svara på hans recension, men insåg att författarinnan Elsie Johansson redan gjort det i sitt bidrag i boken. I dialog med en tänkt oförstående åhörare skriver hon:

"Självklart förstår du inte. Hur ska du kunna det? Lika bra att säga det från början: det går inte att förstå den så kallade klassproblematiken uppifrån och ned. Jo, med intellektet, det går att läsa sig till kunskap, det går att lyssna och ta del, det går att analysera, ha medkänsla, förståelse, beundran också, men aldrig att identifiera sig. Känslan av underläge och omöjlighet, den där agressiva, stundom svettiga laddningen som blir resultatet när orättvisan blir uppenbar, kan du med din bakgrund aldrig uppleva som en inifrån känd erfarenhet. Så glöm det!"

Men för oss andra, som inte är adliga män ur borgerligheten kan jag varmt rekommendera boken! (Och förresten, till dig som är adlig man ur borgerskapet också - du kanske lär dig något! Förvänta dig bara inte att du ska "känna det" som "en inifrån känd erfarenhet".)

Du vet att året i år är 2008 när:

Du av misstag knappar in ditt lösenord på micron.

Du har en lista på 15 telefonnummer för att nå din familj på 3 personer.

Du kör upp för din egen uppfart och använder mobilen för att kolla om någon är hemma som kan hjälpa dig bära in varorna.

Du läser detta nickande och skrattande.

Något som måste uppskattas hos små barn är att de inte går runt och visar fram foton av föräldrarna.
Tage Danielsson

Ja Camilla, det är helt ok att du länkar till min sida.

Tack Gilla för din fina kommentar till "Skärvor av verklighet"

Kramar till er

Hej Florence...

Ja det är en jobbig dikt att läsa.

Den är skriven av och handlar om en människa i kris!

Ha det så gott!