Visst har jag ibland dubbelklickat
när jag vill få ljus i mitt rum
Och någon gång skrivit www
på matlistan
Det har hänt
en och annan mörk dag
att jag letat på nätet

för att se om jag verkligen finns...
Okänd poet

Du är mitt livs
grund

Ljuset

som lyser upp min väg

Du är min Insikt

min Dröm

mitt Hopp

I Dig är jag stark

I mitt hjärta andas Du
tillförsikt och förtröstan
Kaela

Ja människovärdet eller värdet på levande varelser överhuvudtaget förminskas inte av att man har ett funktionshinder.

Och vad betyder egentligen ett fysiskt funktionshinder...värre för dem som är förhindrade av brister i sin själv att känna empati med andra.

Ha det gott och njut av helgen!

http://kaela.bloggagratis.se/2008/10/24/1050433-den-ar-vard-lika-mycket/

Visste du att snabbätande..när du slänger i dig maten  - ökar risken för att du ska lägga på dig extra kilon.

Hårt för alla oss som har svårt att ta lunchrast på jobbet...blir lite orolig när jag tänker på mina "på stående fot-luncher"

Slänger i mig en soppa eller liknande...finns inte möjlighet till annat.

Att arbeta för en ideell organisation är att ha stor arbetsbörda eftersom de flesta ideella organisatione rär fattiga och inte kan ha så många anställda som egentligen behövs.

Men tillbaka till ämnet för inlägget.

Nu får vi alla kanske ta oss i kragen och äta långsamt om vi vill vara/bli smala!

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/vikt/article3596930.ab

Och som om det inte räckte...att inte ta tid på sig vid maten ökar risken för vårt hjärta.

http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?td=20081014&art=571&tem=2

Omtanken är den bästa tanken!

Vad är en andlig upplevelse?
Klart att den frågan blir aktuell när man läser den här överskriften.

Jag skulle vilja säga att det är ett möte med Gud själv.

Formerna kan variera.
Kanske möter man något som inte går att förklara med de vanliga förklaringsmodellerna.

Kanske är det bara så att det växer fram en inre stark övertygelse.

Någon sa att för henne började det med frågan: "Kan detta vara allt"

Det jag kan se och förklara..leva ett liv..samla erfarenheter...

Vem är då Peter Englund?
Författare och medlem av Svenska Akademin.

Expert på 1600-talet

Du kan bland annat läsa hans blogg här

http://peterenglund.wordpress.com/2007/06/13/vrakspillror/

Här kan du läsa artikeln om Peter och hans tro.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=159028

Godnatt alla kära vänner.....

Kanske hände inte så mycket

den här dagen

lik gårdagen flöt den liksom bara förbi

och kanske minns du inte ens

hur dagen började

men med tanke på

att den aldrig

ska komma igen

så var det en minnesvärd dag....

En butiksägare satte upp en skylt ovanför sin dörr.
”Valpar till salu” stod det på den.
Sådana här skyltar har en förmåga att dra till sig små barn, och javisst,
en liten pojke dök upp framför butiken.

”Hur mycket ska du sälja valparna för?” frågade han.
Butiksägaren svarade: ”Mellan 300 och 500 kronor”.
Den lille pojken stoppade ned handen i fickan och tog fram litet mynt.
 ”Jag har 25 kronor” sa han. ”Kan jag få titta på dem?”

Butiksägaren log och visslade och fram kom Lady,
som sprang nedför gången i butiken följd av fem små söta garnnystan.
En av valparna kom haltandes en bra bit efter de andra.

Genast frågade den lilla pojken varför den haltade.
Butiksägaren förklarade att veterinären hade undersökt den lilla valpen
och att den hade en höftskada och att den för alltid kommer att vara halt.
 Den lilla pojken blev entusiastisk. ”Den där lilla valpen vill jag köpa.”

Butiksägaren sa: ”Nej, jag kan inte sälja den där valpen.
Om du verkligen vill ha den, så ska du få den av mig.”
Den lille pojken blev upprörd. Han tittade butiksägaren i ögonen,
pekade med ett finger och sa: ”Jag vill inte att du ger den till mig.

Den där valpen är värd lika mycket som de andra valparna och
jag ska betala fullt pris. I själva verket så ger jag dig 25 kronor nu och
5 kronor i månaden tills dess att den är betald.”

Butiksägaren motsatte sig detta:
”Du kan verkligen inte mena att köpa den här lilla valpen.
Han kommer aldrig att kunna springa och hoppa och
leka med dig som de andra valparna.”

Den lille pojken böjde sig ned och rullade upp sitt vänstra byxben
för att visa ett missbildat ben som stöddes av en metallskena.
Han tittade upp på butiksägaren och svarade lugnt:

 ”Jag springer inte så bra själv och
den lilla valpen behöver någon som förstår.”
Dan Clark ur boken"Tänkvärda berättelser"