Gunilla det är så fruktansvärt ansvarslöst handlat så man ryser.

Vad kände denne stackars lille kille - övergiven av ännu en mamma.

Som adoptivbarn har man ju alltid övergivits en gång av en mamma- oftast ofrivilligt beroende på omständigheter och annat som ingen rår över-men barnets känsla är att det blivit övergivet.....

En fin helg önskar jag dig med en kram! 

http://kaela.bloggplatsen.se/2010/04/10/2812034-ja-man-undrar-e-k/

Ja jag har också erfarenhet av de svenska baranvårdande myndigheternas utredning för att man ska få adoptera eller ha fosterbarn och den går långt innanför skinnet.

Så visst undrar man e-k 

Kan tänkas att den amerikanska är något mildare...men även i Sverige kan man ta fel som undersökande myndighet- jag har goda vänner som har en adoptivson - han kom först till en familj där mamman ansåg att han var alldeles för jobbig -och lämnade honom till barnavårdande myndigheter?

Så hamnade han på barnhem för någon månad (för utredningen av nya föräldrar tog  den tiden) tills han kunde komma till mina vänner som fosterbarn först - och så småningom adopteras.....

Kram - och du E-K - var rädd om dig!

http://kaela.bloggplatsen.se/2010/04/09/2810155-adoptivmamma-skickade-tillbaka-sonen-till-sitt-ursprungsland-med-enkel-biljett/