"När ekonomer, psykologer och neurovetare forskar ihop, får de fram en ny syn på människans osjälviska beteende i ekonomiska beslut" skriver SvD i artikeln "Människan är inte bara girig".

Neuroekonomen Ernst Fehr har under många år envist ägnat sig åt att bevisa hur också osjälviskhet och samarbetsvilja spelar en avgörande roll för ekonomin.

En intressant tanke som verkligen öppnar för nya lösningar och nya sätt att hantera vår plånbok.

Det kanske beror på det som Neurovetarna talar om att vår hjärnas belöningssystem aktiveras lika mycket när vi ägnar oss åt välgörenhet som när vi själva tar emot pengar.

Att göra gott i stort ger alltid något tillbaka- det är vad många människor som ägnat sig åt att underlätta livet för andra fått uppleva.

Intressant att det också tycks gälla vår plånbok!

Mindre Järnlady, mera nådiga Juttan.

Det är vad som hänt med Christina Jutterström sedan hon hittat tillbaka till sin barndoms tro.

Läs Dagens intressanta intervju med henne här

Vad lever vi för, om inte för att göra livet mindre svårt för andra?

George Eliott

Sätt igång och läs den e-k!

Ingen lättläst bok- men starkt berörande.

Ha en riktigt fin dag E-K1

Kram!

Vingklippt ängel

Jag minns bara

att det regnade

den dagen

de våta dropparna
studsade mot asfalten
glimmade en sekund
i gatlyktans ljus

förenade sig sedan
med den grå rännil som
trängde in
genom mina skor

jag blinkade bort
mina tårar

hängde drömmen
på en gren


och gick vidare......

Vad roligt Johan att någon tog boktipset på allvar.

Du kan se fram emot en mycket stark läsupplevelse.

Ha det gott och var rädd om dig!

Vingklippt ängel

Har just avslutat läsningen av en bok som gick rakt i hjärta.

"Vingklippt ängel" av Berny Pålsson

Som barn var Berny alltid rädd.

Rädd att pappa skulle ha druckit, för att bli besatt av djävulen, för att vara ensam, för att vara bland folk, för att sova, för att vara vaken, för spindlar, mat, telefoner, rädd, alltid och i alla lägen rädd.

Denna rädsla ledde henne så småningom in till föräldrarnas bar- och medicinskåp.

Trots upprepade överdoser, självmordsförsök och utredningar på PBU och socialen, får hon ingen nämnvärd hjälp. Så dras hon till rakbladen och lindringen genom dem.

Smärtan från rakbladet och blodet som sipprar är det enda som tystar demonernas skratt.

Så hittar hon ändå till slut sin änglafamilj: Ranvi, Jesper, Aurora, Karin och Kristinah. Alla har de sina diagnoser; de skär sig, svälter sig och missbrukar; är anorektiska, deprimerade, vitsminkade och svartklädda, men de älskar varandra, lever för varandra och har en dröm om en annan, vackrare värld.

Jag köpte den här

Mogna funderingar med gråa stänk. I all enkelhet..

En god vän som sjunger