Alla inlägg under maj 2011
Om du såg en drucken person ligga på gatan och det är 10 grader kallt - vad gör du? | |||
Ser till att personen blir omhändertagen | 73.6 % | ||
Han kan skylla sig själv - går därifrån | 4.5 % | ||
Ringer ambulans och följer med till sjukhuset | 12.3 % | ||
Tvekar lite - men går iallafall | 6.9 % | ||
Tar av din jacka och lägger över den fallne | 2.7 % | ||
Totalt har 333 personer röstat.
Omröstningen startade 2011-04-19 19:44
Det är så lätt att gripas av rädsla, inte minst när det dyker upp i mina tankar vad som kan hända med vår natur i framtiden.
Hur våra barn och deras jämnåriga i olika oroliga delar av värdlden ska kunna bli vuxna harmoniska människor.
Ibland kan jag bli helt förtvivlad över hur framtiden hotar att bli.
Polarisarna som svälter och barn som blir utan föräldrar i terrordåd och andra våldshandlingar.
Eller grannfrun som drabbats av en inoperabel hjärntumör och vännen som väntar på att få föda fram det barn som dött i hennes mage.
När dessa tankar slår ner och nästan tar andan ifrån mig - ja då finns det bara en sak, eller två- som hjälper.
Det första är bönen.
Inget annat kan göra mig lugnare, mer närvarande och harmonisk.
Det andra är tacksamheten.
Tacksamhetebn över alla de handlingar i kärlek och omsorg jag fått vara med och förmedla denna dag.
Tacksamheten över mina barn - och mina barnbarn.
Över mina vänner.
Både de som är vänner sedan länge - långt innan jag ens anade att internet skulle komma - men också de underbara onlinevänner som internet givit mig.
Jag har så mycket att vara tacksam för.
Det liv jag får lov att leva, min kropp som möjliggör så många fantastiska erfarenheter här på jorden, min familj och alla andra underbara människor som finns i mitt liv, maten jag får lov att äta, landet jag får lov att bo i…
Ju mer jag uttrycker min tacksamhet, desto mer tacksamhet och glädje upplever jag.
Bröstet blir så fyllt av kärlek att det värker och ögonen tåras.
När jag lägger mig på kvällen fylls jag av tacksamhet för min underbara säng.
De kvällar jag får förmånen att somna bredvid min älskade fylls jag av tacksamhet för vår dag, för att han finns i mitt liv.
Bönen får mig att minnas vem jag är, att jag är så mycket mer än min lilla person.
Varje dag ber jag om vägledning i mitt liv, jag ber för människorna omkring mig, jag ber att få hjälp att göra det som är mest kärleksfullt och rätt i varje stund.
Bönen ger mig perspektiv på mitt liv. Den får mig att se vad som är viktigt –egentligen.
Tacksamheten ger mig glädjen - den som är så viktig om jag ska orka ge ut!
Idag invigs ett skyddat boende i Stockholm för pojkar och unga män mellan 16-25 år som hotas av hedersrelaterat våld.
Flickor som drabbas av detta har vi hört talas om en hel del - men inte pojkar.
Men självklart drabbas också de om de vill bryta med den gamla hederskulturen
Väldigt bra att veta att det nu i alla fall finna en skyddad plats för dessa pojkar.
Men gissar att det behövs på många flera platser i Sverige.
Sitter sedan en dryg timme på mitt arbete....just lagt på luren efter det tredje samtalet idag med en gammal kvinna.
Lågmält och fåordigt har dessa samtal fört in sorgen i mitt hjärta.
Sorgen över att jag inte har massor av frivilliga.
Att bli gammal och inte kunna ta sig ut på egen hand i Sverige idag - det är den yttersta ensamheten - man hamnar i glömskan medan man ännu lever.....
Ligga lågt
trampa ensam stig
bara finnas
som av nåd
vid sidan om allt
vara en roman
som samlar damm
en bok
som ingen vill läsa
längta ...att målas
i ljusa färger
till livslevande liv
med ett hjärta
som bultar
av längtan
Kaela
Nästa gång du funderar på att inte lägga dig i ställ dig frågan:
Om det inte är min sak vems är det då?
Vems uppgift är det att vara medmänniska?
Stefan Einhorn
Enligt en ny undersökning från Skop tror varannan svensk att arbetslösheten kommer att minska.
redan under detta år.
Själv är jag inte helt säker på att det blir redan under detta år.
Men jag tror också att arbetslösheten kommer att minska med tanke på de stora pensionsavgångarna nu.
Många fyrtiotalister har redan gått i pension och ännu flera kommer att gå de allra närmaste åren.
Om det sedan är så att de som är arbetslösa svarar mot den kompetens som försvinner med pensionsavgångarna - det har jag svårt att veta.
Känns vemodigt att läsa att man troligen aldrig mera ska kunna åka Katarinahissen.
Ett litet problem i en värld fylld av betydligt större problem - men ändå....
Den är för ålderdomlig och osäker och vi kommer aldrig mer att kunna åka den.
Det känns - en slags epok går i graven - om det inte går att restaurera den.
Ett litet hopp ännu alltså.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|