När våra händer möts
i bön

och våra hjärtan
i längtan

när
insikten föds
att allt liv
är en enhet

blir drömmen
sann

kärlek och ömhet
ersätter
våld och förtryck

Kärlekens
mysterium

segrar......

Kaela

HÄR kan du läsa en blogg där en av de överlevande ungdomarna från Utöya beskriver sina upplevelser.

Mitt sinne försöker ta in den ofattbara tragedin som Norge drabbats av.

Mitt hjärta gråter.

Så tror jag många av oss känner det.

Vi försöker förstå - detta kallt genomförda våld.

Men vi lyckas inte.

Och kanske är det så att detta att vi inte lyckas trots allt är ett hälsotecken.

Man kan väl inte förstå våldet.

80 unga människor dödade på ungdomslägret - förutom de som dog och skadades i sprängattentatet....80 unga som berövats livet innan det ens riktigt hade börjat.

Och sorgen i så många hem...tankarna orkar inte riktigt med.

Tror att många av oss, kanske alla, skulle vilja ge uttryck åt sorgen och medkänslan som vi känner.

Jag gör det genom att tända ett ljus som ska få brinna hela helgen och genom att be i mitt hjärta för alla i vårt grannland som lider av detta som hänt.

Osökt kommer några ord ur Esaias Tegnérs dikt "Väl formar den starke med svärdet sin värld" i mina tankar:

Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
det dör som en stormvind i öknen bort.
Men sanningen lever. bland bilor och svärd
lugn står hon med strålande panna.
Hon leder igenom den nattliga värld,
och pekar alltjämt till en annan.
Det sanna är evigt; kring himmel och jord
genljuda från släkte till släkte dess ord. 
Det rätta är evigt: ej rotas därut
från jorden dess trampande lilja.
Erövrar det onda all världen till slut
så kan du det rätta dock vilja.

Hoppet är som en bevingad varelse som fladdrar i själen och sjunger melodin utan ord.

Som aldrig stannar upp - och som hörs som bäst i stormen.

Emily Dickinsson