Läser i Dagens Nyheter en artikel av Hanna Melin som själv är ofrivilligt barnlös - om alla de vedermödor som många måste gå igenom för att få sitt efterlängtade barn.

Och att många inte får det i alla fall.

En del får missfall - ibland gång på gång.

Som sten på börda känner många det som skamligt att berätta om missfallet.

Och att berätta om svårigheterna att bli gravida.

Det låter mera 1800-talet än 2012 för mig.

En läsvärd artikel för alla.

Också för oss som fått barn när vi försökt.

Lyckan ser alltid liten ut när du håller den i dina händer, men släpp den, och du inser genast hur stor och dyrbar den är.

Maxim Gorkij

För dig som vill hitta lite speciella barnkläder.

Kanske till barnbarnens mjuka paket till julen.

100 years barnkläder

Till exempel denna underbara klänning

Inte de billigaste barnkläderna.

Men helt klart barnkläder som du har svårt att hitta någon annan stans.

Man säljer på nätet.

Men bor du i Göteborg kan du gå till affären.

mariagatan 23 är adressen

Jag borde ha gjort en massa annat - som att tv'ätta och städa badrum - men istället hamnade jag i soffan med en bok.

Den 17-åriga norska flickan Reginas bok:  "En ung kvinnas sista ord"

Det är Regines blogg som hon skrev från och med det att hon fick beskedet om sin sjukdom.

Domen som läkaren ger den unga flicka -akyt myeloisk leukemi slår förstås hennes liv i spillror.

Regine har en kämpaglöd som få andra.

Och ändå får hon inse sig besegrad...

Det är en bok som rör upp känslor som få andra böcker.

Dels har den det självupplevdas prägel som ger en särskild dimension åt det man läser.

Men det är också en bok som talar om att man kan bli en mycket viktig person - för oerhört många andra - trots att man bara hinner bli 18 år.

Det var min tröst och min hjälp att inte utbrista i hur orättvist allting är.

Istället fick boken mig att tänka på en dikt av Karin Boye.

Jag läste i tidningen att någon var död, någon som jag
kände till namnet.
Hon levde, som jag, skrev böcker, som jag, blev gammal,
och nu är hon död.

Tänk att nu vara död och ha lämnat bakom sig allt,
ångest, fasa och ensamhet, och den oförsonliga skulden.

Men en stor rättvisa ligger gömd på botten av tingen.
Alla har vi en nåd att vänta -- en gåva som ingen rövar.

Karin Boye

Bland blogginläggen finns kommentarer från de tusentals läsare som med spänning och fasa följde Regines uppdateringar och hennes uppmaningar om att försöka göra något åt den hemska cancer som vi inte ännu har botemedel mot.

Du kan köpa boken här där du också kan provläsa den.

Den är ganska dyr - men kanske är det ett julklappstips - eller kanske är den möjlig att låna på bibliotek.

Det är en bok du aldrig ångrar att du läser.

Ibland sätter några få ord - eller till och med ett enda ord igång mina tankar.

Tidigt i morse innan solen gått upp satt jag med en tidning i handen.

Läste orden: "lev i försoning."

De orden har sedan levt sitt eget liv inom mig och fött tankar - som ord brukar göra.

Visst ska jag förlåta - när någon gjort mig illa....men..leva i försoning..hur gör man det?

Jag kan tänka mig det ungefär så här:

Sätt dig ner och låt tankarna vandra -  titta in i dig själv  och förlåt dig själv och försonas med dig själv för det som du bär på.

Förlåt dig själv och försonas med dig själv för andras handlingar som du gömmer inom dig.
Förlåt dig själv och försonas med dig själv för fel du gjort mot andra och mot dig själv.

Att förlåta mig själv  är en process som sker inne i människan helt oberoende av andra inblandade.

Man förlåter och försonas med sig själv för sitt eget och för alla inblandades bästa.

På den vägen u ppnår man  frid inom sig själv.

Och jag är säker på att om jag har  frid i det inre är jag bättre rustad att skapa fred i det yttre.

Och att förlåta andra!

"Långtidsprognoserna från flera internationella väderinstitut pekar mot att vi får en mild vinter i Sverige"läser jag i Dagens Nyheter!

Hoppas de har rätt.

Jag gillar inte vargavintrarna.

Tydligen är det så att när lufttrycket är högt på norra halvklotet blir det kalla vindar som sveper över vårt land

När det däremot är lågt kommer varma vindar in över oss från Atlanten.

Nu kan vi bara gissa - om en tid vet vi hur vintern blev.

Det är i uppförsbacken som det går uppåt

Okänd tänkare

Dagen har tillbringats på barndop.

Den som döptes var min mans brorsbarn - lille Joel Emanuel.

Här med föräldrar.

Doptårtan var en rent konstnärlig skapelse.

Men innan gästerna satte kniven i tårtan togs det ljuvliga sovande lilla barnet bort.