Direktlänk till inlägg 14 februari 2014
"Jag drömde en gång om att...."
Så hör man ofta människor säga.
Och ibland undrar jag var de tar vägen - alla de där drömmarna som inte blev något av.
Bor de kvar i vårt inre som en stilla besvikelse - som vi inte riktigt vill se.
Och när vi ser den klär vi den kanske i andra ord.
Eller....är det så att vissa drömmar bara är ämnade att bära oss ett visst stycke av vägen och när vi sedan inte behöver dem-så införlivas de med det som varit,
Vissa drömmar följer oss genom livet.
Tydligare ibland och mera diffusa under andra perioder.
Kanske är det just det livet handlar om.
Att vara vaken ha ögonen öppna - och drömma.
Att drömma om att vi alla ska inse det fantastiska i varje möte.
Lita på de möjligheter som liver skänker.
Att se allt som gåvor som leder en vidare.
En dröm som ger tilltro till att det vi drömmer ska ske - på något plan - någonstans - någon gång.
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||||
|