Bilden lånad här

Livet är verkligen en vandring på skör is.

Det gäller att sätta ner fötterna försiktigt så man inte trampar igenom.

Så sa en gammal kvinna som jag besökte tidig förmiddag idag.

Hon är en av de visaste människor jag vet - men så har hon också levt i 98 år.

Och besitter en egenskap som jag tror är väldigt viktigt för att bli vis - eftertänksamhet.

Vi pratade lite om detta idag - att vara klok och att vara vis.

Två ord som används som synonymer - men som inte riktigt täcker varandra var vi helt eniga om.

En liten tvååring kan vara klok - men mera sällan vis...det krävs det livserfarenhet till att bli.

Och förmåga att integrera det man möter med sina tankar och sitt liv.

Vilket underbart jobb jag har!

Att mitt i vardagens stress få sitta ner en stund hos den som av ålder hamnat lite vid sidan om - och få njuta av all hennes samlade vishet!

Har du tänkt på vilka fördelar som kommer av att vara tålmodig?

Tålamod ger dig lugn i själen.

I stället för att kastas in i ilska, panik eller rädsla genom omständighet, kan du sätta den i perspektiv och hålla huvudet kallt.

 Tålamod ger dig möjlighet att klara hinder  och möta livets utmaningar med mod, styrka och optimism.

Men om man inte har tålamod då!

Hur gör man då?

Jo faktiskt är det så att man kan träna sitt tålamod.

Tålamod är något man gör, inte något man har eller inte har.

"Det är ett beslut du fattar om och om igen.

Tålamodet kan tränas - precis som du tränar en muskel.

För att kunna öka ditt tålamod är det intressant att förstå vad tålamod egentligen är.

För mig är tålamod en omskrivning för mod att tåla väntan.

Vi får så lätt för oss att väntan är en signal om att något är fel.

Vi vill ha en omedelbar behovstillfredsställelse eller ett omedelbart resultat.

Om detta uteblir blir vi frustrerade.

Så var det med mig ända tills jag började se stunderna av väntan som en gåva.

En stund att landa i mig själv.

Kanske tänka på något roligt.

Se mig omkring och verkligen SE min omgivning.

Jag slutar de här tankarna om tålamod med ett citat av Glenn Ford:
"Otåligheten bryter av nyckeln i låset och måste sedan sätta sig i trappan och vänta."

Morgonen gryr här i min lilla by....

En ny morgon som aldrig har funnits förr - och som inte kommer att finnas igen.

I husen runt omkring är det inte många fönster som lyser.

Alltför tidigt för det....en och annan har också nått den dag då livssemestern grytt....och då behöver man ju inte längre rusa upp i ottan.

När jag står i mitt fönster och ser ut undrar jag hur de som bor i husen runt omkring möter denna morgon.

Och hur morgonen möter dem

Så nära bor vi  - men jag vet ingenting.

Vet inte om de är sjuka eller friska, glada eller ledsna.

Vi vinkar åt varandra när vi möts....någon kanske stannar till och vi byter några ord.

Men så lite jag vet....

Så märkligt det är att vi människor bor så nära varandra och sällan vet så mycket om varandras dag och omständigheter.

Men när jag står här och ser ut önskar jag dem alla en bra dag !

Precis som jag önskar dig - som kanske bor långt ifrån mig - men som just nu läser mina tankar!