Du gamla, du fria, du som är nu.
Du tysta, du glada, du bitterljuva.
Jag hälsar dig, du vän, du på vår jord....
Din sol är min sol.
Din himmel är min himmel
Dina ängder är mina ängder.

Ett möte är så mycket mer än bara det faktum att två eller fler personer träffas och pratar.

Ett möte är inte bara utbyte av information utan det är också att bli varse en annan människas innersta tankar och känslor.

Ibland ses vi bara- kanske är det det allra vanligaste att våra möten går till så.

Men när vi arbetar på att ett möte verkligen ska bli ett möte - genom att vara förutsättningslösa, öppna och möta med respekt så sker det saker i mötet mellan oss.

Ett verkligt möte putsar våra vingar så att vi kan flyga igen.

I den här tiden med snabba mejl, sms och telefonmöten behöver vi ha verkliga möten.

Kommunikation är ju inte bara ord utan otroligt mycket mer såsom kroppsspråk och röstlägen, som aldrig kan

förmedlas genom skrivna ord eller genom telefonsamtal.

Men jag tror vi framför allt måste ha är förväntan.

Förväntan öppnar upp så att vi verkligen möter varandra!

Önskar dig en dag med ett eller flera verkliga möten idag!

  
Bilden lånad från Adlibris

På tåget fram och tillbaka till Stockholm i veckan läste jag Majgull Axelssons roman: "Jag heter inte Miriam!

(Ja jag hann inte riktigt igenom boken under tågresorna även om de pga av diverse uppehåll blev längre i tid än vad de borde varit - så resten läste jag nu på förmiddagen.)

Till och med i Förintelselägren fanns det en slags hierarki.

Romer stod allra längst ner på skalan.

För att överleva stjäl Malika, en romsk flicka, en judisk kvinnas kläder och kallade sig istället för Miriam.

Medan jag läser tänker jag på hur Skånepolisens registrering av romer har avslöjats.

Och att regeringen har skrivit en vitbok över kränkningar mot romer i Sverige och hotell Sheraton i Stockholm har portat en romsk kvinna från sin frukostmatsal.

Och tänker på att troligen alla tiggare jag möter varje dag i min egen stad, och mötte ännu mera av i Stockholm troligen är romer.

Då inser jag  att boken inte handlar om ett då.
Den är lika aktuell idaga,att romer fortsättningsvis är ett förföljt folk.

Boken är historien om hur fångarna med bruna trianglar var de som stod längst ned på skalan i koncentrationslägren, föraktade till och med av de andra fångarna.

Hade Miriam varit Malika när hon kom till Sverige hade hon bara fått den inledande vällingbehandlingen, den som fångarna från koncentrationslägren fick för att återställa sitt matsmältningssystem.

Men sedan hade hon inte fått stanna här.

Mellan 1916 och 1954 rådde det invandringsförbud för romer i Sverige.

Hon hade åkt ut.

Men nu var hon Miriam.

Och tvingades leva ett helt liv som Miriam.

En stulen identitet som en gång räddade hennes liv blev till ett ok i hennes hjärta.

Att läsa om de vidriga upplevelserna i samband med förintelsen och förtrycket av romerna, som ännu inte tagit slut, kryper under huden på mig medan jag läser.

Boken börjar en midsommaraftons morgon. Miriam fyller 85 år och hon ligger i sängen och väntar på att hennes familj ska komma och uppvakta henne.

När hennes son, hans fru och Miriams barnbarn kommer in för att gratulera säger Miriam plötsligt:  ”Jag heter inte Miriam!!”.

Det är absolut första gången hon uttalar orden och de får förstås hennes familj att undra om hon är på väg att bl dement.

Sanningen bakom tatueringen på Miriams arm, om hur hon blev Miriam, börjar så sakta komma fram och det är en helt annan berättelse än familjen väntar sig........

Läs boken, även om det är en smärtsam upplevelse behöver vi alla få upp ögonen för vad som skett - och inte minst genom det- för vad som sker - idag - i Europa- ja till och med i Sverige.

Du kan till exempel köpa den här

Låt oss tillsammans med alla nya svenskar fira Nationaldagen i tacksamhet över att just detta land är vårt land - och deras.

Ingen av oss har fötjänat landet.

Vi har alla kommit hit.

En del genom att födas här - andra genom att flytta hit.

Att många vill flytta till vårt land borde göra oss oerhört stolta.

Det betyder att det är ett bra land!

Ett land där vi vill att det ska få finnas plats - inte bara i hus och hem - utan även i våra hjärtan - för varandra.

Oavsett hur vi kom hit!

Här nedanför Bosse Parneviks dikt som tage Danielsson framförde vid något tillfälle och därför har påståtts vara författaren - men det är han inte.

En kommer hit för att fly från nöden,
en kommer hit för att undgå döden.
En kom hit, av terror tvungen,
en kom hit för att gifta sig med kungen.

Dom är tyskar, ...iranier, greker och turkar,
mest är dom snälla, andra är skurkar.
En del är ärliga, andra skumma,
en del är genier, andra är dumma.

Mest är dom fredliga, andra vill slåss,
med andra ord dom är som oss!
En del söker lugnet i stället för bråket,
det enda vi svenskar kan bättre – är språket.
Det sägs att vi stammar från Adam och Eva,
som inte var svenskar – men ja må dom leva

Bosse Parnevik

I förrgår - den 4 juni var jag på konferens i Stockholm med  Sveriges frivilligsamordnare på konferens  mellan civila samhället och mucf (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ).

Konferensen handlade om Civilsamhällets roll för demokratin och social innovation.

Vad betyder Civila samhället kanske någon undrar.

 Med det civila samhället menas den brokiga mångfald av föreningar, sällskap och organisationer som varken är del av den offentliga sektorn eller marknadssamhället och vars syften varierar påtagligt från uttalad politisk verksamhet till social välgörenhet och icke-vinstdrivande ekonomisk företagsamhet. Man brukar alltså avgränsa civilsamhället som en av flera samhällssfärer.

Jag gissar att många av er kära läsare är en del av detta i form av någon förening ni är med i.

Alice Bah inledningstalade på konferensen.

Det var en spännande dag.

Det som fastnat mest i minnet hos mig är frågan om hur föreningar som utför rent samhällsarbete (typ Brottsofferjourer, kvinnorjourer, Föräldrar mot narkotika, Bryggan . ungdomsarbete i våra kyrkor och- förstås Sveriges Frivilligcentraler  med mera, med mera...ska kunna ges en ekonomisk möjlighet till långsiktig planering.

Idag får alla bidrag av stat. kommun och landsting, länsstyrelser med mera sökas en gång per år. Och med det osäkerheten om man får något bidrag alla detta år - och hur stort det blir.

Varför inte vart femte år istället?

I år är det ju val - så därför var det extra spännande att se paneldebatten med företrädare för sju olika partier, utfrågas om vad de ville göra för att främja det civila samhällets möjligheter att verka...

representerade var M, S, V, Kd, C, Fp och Mp. (Inte oväntat avböjde SD att vara med).

Som sagt, det är valår - och salen var full av representanter för olika delar av det civila samhället, så självklart ville alla sju parteirna framhålla att de hade frågan i fokus.

(Hur det är i verkligheten lär vi få se efter valet.)

 
Den 5 juni, igår, möttes Frivilligsamordnarnas Förbunds styrelse till styrelsemöte och planering.

Vi var på Frivilligcentralen Viljan på Magnus Ladulås gata.

Bor du i Stockholm, och kanske till och med på Södermalm - så se till att komma dit.

Det behövs frivilliga även där!

Underbart att möta den energi, den gnista, och den otroliga viljan att slita så mycket det bara går för att förbundet ska bli det vi vill.

En möjlighet för Sverioges frivilligsamordnare från alla håll, kyrkor, Röda Korset - alla är välkomna till de möjligheter till utbildning, möten och Erfarenhetsutbyten som anordnas hela tiden.

Underbara dagar att lägga i livsryggsäcken!

Frivilligsamordnare är de mest fantastiska kollegor man kan ha.

Och att mötas ger en kick för fortsatt arbete på vars och ens arbetsställe!

Det var någon som undrade varför Sveriges Nationaldag firas den 6 juni.

Vad hände egentligen den dagen?

Det fanns andra förslag - men det blev 6 juni eftersom det var detta datum år 1523 som Gustav Vasa valdes till kung och därmed las grunden till ett svenskt rike

Som du som var med då vet så var detta ju tidigare Svenska flaggans dag.

Redan 1893 tog Skansens grundare Artur Hazelius initiativet till en flaggfirardag och den 6 juni och 1916 konstituerades en styrelse för svenska flaggans dag.

2005 blev dagen helgdag - och annandag pingst "offrades" som helgdag samma år.

Vårt grannland, Norges nationaldag firas ju 17 maj till minne av att den norska konstitutionen upprättades år 1814 - just den dagen.

Finland firar sin självständighetsdag - som är deras nationaldag den 6 december. Till minne av att det var den dagen 1917 som Finland förklarade  sig självständigt från Ryssland

Danmark inte har någon egentlig nationaldag men de firar  grundlovsdagen  den 5 juni. Grundlovsdagen är det närmaste man kommer nationaldag och firas till minne av att det var den 5 juni 1849  som Danmarks första grundlag, undertecknades.

Sist vi möttes
var så länge sen

du var en tös
med långa flätor
och drömmande blick

i varje ord du sa
bodde ett skratt

Idag är din blick skymd
och tårarna
droppar i dina ord

Vad hände....

var tappade du skratten.....

När kraschade dina drömmar
mot verklighetens
skurgolv....

Kaela