Alla inlägg under juni 2014

Av Kaela - 14 juni 2014 20:15

 



....vinden i ryggen
blicken mot horisonten

ett ögonblick
av livet


När man inser
att ingenting blir

som det en gång var
ska man minnas

att bara den
som haft sorgen som gäst

kan välkomna glädjen


Kaela

Av Kaela - 14 juni 2014 18:40

Kanske har du redan prövat nubbesallad med sill.

Och det är så gott så det kan nog vara med på allas våra midsommarbuffébord.

Men -  man kan ju vilja variera sig.

Det gjorde vi förra året.


Med skinknubbesallad.

Minst lika gott som vanlig nubbesallad.Receptet är för två personer - men räklna med att det räcker till flera om du har det på ett buffebord.


DETTA BEHÖVER DU HA HEMMA:

2 kokta potatisar

½ liten rödlök

1 hårdkokt ägg

75 g rökt skinka i små tärningar

½ dl hackad purjolök

3/4 dl gräddfil

3/4 dl majonnäs

½ dl dill

½ dl persilja

½ krm peppar


SÅ HÄR GÖR DU:

Tärna potatis.

Hacka löken, de hårdkokta äggen och skinkan.

Blanda försiktigt alltsammans i en skål och låt salladen stå över natten.

Servera salladen med grovt mörkt bröd eller knäckebröd.


Tyvärr har jag inget foto - men du kan nog tänka dig!

Hittade den "någonstans på nätet" förra året- men vet inte var.

Av Kaela - 14 juni 2014 15:14


 



Ensamheten har många ansikten var ett uttryck jag läste någongång någonstans.

Och det är sant.

Framför allt tror jag den har två ansikten.

Den sociala ensamheten och Den existentiella ensamheten.


Socialt ensam är man när man saknar människor omkring sig.

Många av våra gamla befinner sig där.

Tiden kan tyckas stanna när man blir gammal.

Vänner går bort, orken tar slut och lusten att engagera sig försvinner.

Rädsla och kanske sjukdomar med medförande funktionshinder gör att man har svårt att ta sig ut på egen hand.

Den ensamheten kan vi alla hjälpa till att bekämpa.

Har du en äldre granne - bjud in till söndagsmiddag någon gång - kanske till en kopp kaffe...

Har du en äldre släkting som sitter ensam - hälsa på!


Den existentiella ensamheten är svårare.

Den föds vi med.

Och mycket vi gör - gör vi just för att bekämpa den existentiella ensamheten.

Vi står ut i bristfulla relationer.

Vi fortsätter vara med i ett kamratgäng där vi inte längre känner någon tillhörighet.

Vi gör allt för att lura andra hur lyckade vi är - och hoppas på kuppen kunna lura oss själva.


Vi har allt men saknar ändå något den totala och gränslösa tillhörighetskänslan.

Prylarna får ersätta brustna relationer.

 Vi går på livsstilscoacning och självförverkligandekurser.

Allt för att inte stirra ensamheten i ögonen.


Vad den existentiella ensamheten lever av är framför allt vår rädsla.

 Den människa som jag älskar och lever med kan överge mig.

Jag kan bli utstött ur en viktig gemenskap.

Jag kanske mister mitt jobb - blir arbetslös och får tomma dagar.


Att leva kräver av oss att vi accepterar möjligeheten till lidande, den grundläggande existentiella ensamheten och nödvändigheten av val och bortval.

Motsägelsefullt nog är det så att  först när risken, lidandet, det gåtfulla och det tragiska släpps in blir livet rikt.

Vi blir också tacksamma.

Tacksamma för det vi har idag!


Försök inte springa ifrån din rädsla för att bli ensam, att få lida - bjud in den istället och du ska se att den har blivit stor och fasansfull just för att du stod där och försökte hålla igen dörren för den.

Av Kaela - 14 juni 2014 10:43

Usch, det regnar utbrister vi ofta när vi känner fropparna komma....


Men är det inget bra med regn.


Visst är det!


Titta bara!


 

...man kan duscha i regnet - så spar man vatten


    

.....man slipper vattna rosorna


 

.....gatorna blir rena


 


....du kan stanna inne med gott samvete och din spännande bok - med en mugg te eller kaffe


 

.....du slipper nysa - du som är drabbad av pollenallergi


 

....och framför allt - det blir så vackert efter regnat



Av Kaela - 14 juni 2014 10:36

 



Ju mer fokuserad man är på hur andra har det, desto mindre fokuserad blir man på sitt eget liv.

Och ju mindre fokuserad man är på sig själv - desto bättre mår man.


 Laleh

Av Kaela - 14 juni 2014 08:12


   



Sjävklart är det underbart roligt att åka runt stan tillsammans med dem man kämpat sig fram emot sin studentexamen med under tre år.

Få visa upp sin glädje - (även om glädjen fått hjälp av innehållet i diverse flaskor och burkar.)


Flera ungdomar har dock skadats allvarligt under dessa glädjerundor.


Läs här - och här  -  och här  -  här  -  här


Nej - nu orkar jag inte mera....

En enda skadad ungdom på tröskeln till det verkliga vuxenlivet är en för mycket!


Ska vi kräva stopp för dessa fordon?


Ibland känns det så.


Men framför allt tror jag att man behöver samtala med ungdomarna om riskerna med en för hög alkoholkonsumtion och färd på lastbilsflak.

Kanske är det allra viktigast!

Det finns flera som tycker så - läs här


Förbud då?
Det känns inte bra.

Jag förstår glädjen och jag förstår behovet av att göra detta som en slags traditionell sista grej tillsammans med dem man umgåtts intensivt med i veckor och månader av plugg.


Vad tycker du?
Vore intressant att få läsa just dina åsikter.

Av Kaela - 13 juni 2014 21:52


 



Det är redan sen fredagkväll.

Och jag har inte hunnit vara hemma så länge.

Kom sent från jobbet - och tvärs emot vad jag bestämt mig för - så följde de med mig ut genom dörren när jag stängde den efter mig på mitt jobb.

Människorna - som delat sin nöd med mig en stund idag.

De var många - fler än vanligt.

Ångesten - för den som är ensam inför sommaren när allt stänger.

Nöden över att inte ha pengar nog till ens en ynka badresa.


De följde mig via ICA-Maxi ( undrar vad jag lade i vagnen egentligen - och de satt med mig vid middagsbordet medan det glesa junimörkret föll.


Jag kände att jag måste gå en promenad.

Bort till min favoritplats - tallen....


Satte mig under den och berätta för dess grova bark om dem alla....en slags bön till Honom som ser och känner med oss mer än någon människa någonsin kan göra.


På vägen hem var stegen lättare -

Och nu känner jag att jag kommer att sova gott när jag lägger mig.


Önskar er alla fina härliga läsare en fin avslutning på fredagskvällen - och en lördag med frid och ro!


Det ska jag ha!

Av Kaela - 12 juni 2014 22:32

Kusinerna Pixie och Linnea, mina goa dotterdöttrar(ungefär lika gamla som bloggen) gillar verkligen varandra!

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se