Direktlänk till inlägg 18 januari 2015
Bilden lånad från Adlibris
Lagt ifrån mig en bok med huvudet fullt av tankar på det jag läst.
Jag har lärt känna en vanlig familj under en speciell tid i deras liv.
Mariette som är lärare och Bengt som är psykiatriker med sonen Erik,´.
Spontant vill jag säga att bokens tema är medelålderskris och förlorade illusioner om vad livet var.
Men också en längtan efter kärlek.
Och en joker....mannen som Bengt möter på ett flygplan och som han oväntat anförtror sig till. Som bestämmer sig för att ta nästa plan tillbaka till Stockholm.....och Bengts familj.
Tidsrymden i boken är mycket kort. Bara ett par dagar.
Spännande, med en dunkel känsla av analkande fara....men det blir aldrig direkt farligt.
Bolken är inte en deckare - möjligen en thriller om relationer.
Jag är faschinderad av Håkan Bravingers sätt att skriva - en prosa så lätt som en andedräkt - och med et och stundtals fångad av späningen i boken.
Ändå lägger jag inte ifrån mig den med sorg över att tvingas skiljas från personerna jag lärt känna.
Intressant bekantskap med de människor som Håkan Bravinger låtit mig lära känna.....människor som missbrukat varandra - men den kommer inte att bli en bok jag längtar tillbaka till.
Trots hans fantastiskt fina prosa ( som i och för sig gör boken läsvärd)
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|