Direktlänk till inlägg 20 september 2015
Vi tog en biltur idag!
Till ett område där det finns många ödehus!
Det känns så vemodigt med ett övergivet hus.
Ett hus som varit väggar för kärlek och gemenskap - eller kanske split och gräl.
Medan vi for förbi flera av dessa hus kom den kortaste av alla dikter som Nils Ferlin har skrivit i mina tankar flera gånger.
det tör bo någon där likväl:
Man kan skymta ett ängsligt fladdrande ljus
ibland. - Kan det vara din själ?
Vid ett par tillfällen steg vi ur bilen och gick in på ödehusets gård...upplevelsen av avtrycket av de som bott där var så stark ibland att de nästan förtog bilden av det förfallna huset, röster anades i vinden...och små ben som sprang i gräset...
och en annan dikt, skriven av mig själv kom i tankarna
sätter spår i mitt inre
jag känner dem
de bor i mig
spåren lämnar
mig inte oberörd
i ljuset
ser jag
en glimt av kraften
i mötet
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|