Direktlänk till inlägg 6 januari 2016
Ibland går livet i moll.
Vi står frågande och rädda inför det som händer.
Då är det svårt att vara glad.
Ibland blir det mer än moll.
Någon av de vi älskar försvinner.
Kanske genom svek.
Kanske genom döden.
Då stannar tiden.
Då känns det som att det inte finns något sedan. - som att allt för alltid kommer att vara denna glödande smärta.
Jag hoppas att inte du är där....och jag tror inte du är det.
För det jag räcker dig är ord - och det kan ingen av oss ta emot när livet har ryckt undan marken under fötterna på oss.
Det är inte ord utan närvaro du behöver...
Någon som finns, kanske tar hand om det praktiska du inte orkar....ger sin tid och sin närhet.
När livet är som allra svårast finns det ingen tröst i orden som människor försöker säga.
Om du har varit där så vet du!
Att möta sorgen ger oss en vishet som inget annat kunde ge oss..
Till dig behöver jag inte säga hur du ska handla när en vän möter sorgen....
Du vet!
Sorgen har lärt dig att den som drabbats behöver människor men inte deras ord.
Ett andetag.
Som om någon annan andas åt dig då själv inte orkar.
Ett ögonblick av fullkomlig närvaro.
Oavsett hur DU har det just nu önskar jag DIG en dag som går att leva i!
Här kommer morgonens citat - idag i form av en kortdikt av Caroline Krook:
Din sorg är större
än att ord kan trösta den.
Därför sätter jag mig här,
alldeles tyst, vid fönstret.
Jag vet att du både vill och inte vill
vara ensam just nu.
Det är därför jag inte rör dig,
inte håller om dig,
utan bara finns här just nu,
till dess du själv ger mig ett tecken
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|