Direktlänk till inlägg 4 december 2016
Mötte en vän som jag inte sett på länge när jag gjorde en del ärenden på stan....jag var på väg förbi henne....när hon grep tag i mig och sa....men ser du ingenting.. då började sårbarheten i mig göra sig påmind. Ingen tung känsla utan mer en naken känsla....plötsligt var det som att känna alla känslor på en och samma gång.
Nej - jag ser inte..... och jag ser mycket sämre idag än bara för en månad sedan....
Min mentor Sigrid....en kvinna som nästan är helt blind säger att det inte är så - det går inte så fort säger hon - utan att det är mycket annat som spelar in - dagsljus eller-årstidsljus, egen dagsform infektioner i kroppen.
Allt detta kan påverka att det blir lite svårare att se.....
Försökte tänka på det när jag stod där och anade min väns leende ansikte (det värsta är att ansikten försvinner först) och tårarna rann....nej jag ser inte-eller jag ser sämre och sämre...bestörtningen i hennes ansikte kunde jag ana men inte se.
Hitintills har jag lyckats dölja min flyende synskärpa-men nu verkar det bli svårare och svårare....
Ja ja-.....det är en sorg - men även sorg har ett ärende till oss.
Min uppgift nu är nog att ta emot den här lektionen av livet.......
Kanske blir jag till och med hundägare igen - vem vet...
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|