"Det finns en kärlek nedlagd i vårt väsens botten som ingenting kräver, som alltid finns där fastän den har svårt att göra sig hörd."   

Olle Carlsson

Här delar jag lite ofärdiga tankar som bor i mitt huvud just nu.

Kanske återkommer jag till detta ämne - om/när tankarna blir flera....

Två av våra allra främsta filosofer - Aristoteles och Platen är enligt vad jag har förstått överens om att en god människa har lyckats disciplinera de ”lägre” delar av själen som vi har gemensamt med växter (den vegetativa själen) och djur (den animaliska själen) och fört fram förnuftet, den mänskliga själen.

Kan man med det säga att den goda människan är en förnuftig människa eller blir det en alltför enkel slutsats.

Kanske.

Men en sak är jag i alla fall säker på - det är förnuftigt att vara god.

Forskning idag har ju visat att lyckliga människor hjälper andra genom att ge av sin tid.

Forskning visar en stark association mellan hur mycket vi hjälper andra och vår egen grad av välbefinnande, hälsa och livslängd.

Alltså - man blir också lycklig av att vara god!

Riktigt bra alltså!

När sorgen känns tung i mitt sinne
och vägarna vilsna att gå
när djupaste tvivel förmörkar
de stjärnor jag gärna vill nå.
Då knäpper jag mina händer
till bön i min Faders hus
det skänker mig ro till besinning
skänker mig glädje och ljus.

När ondskan som vådelden flammar
och sprids som ett ogräs och gror
vill kväva den flämtande låga
av tro som alltjämt i mig bor.
Då knäpper jag min händer
till bön i min Faders hus
det skänker mig ro och försoning
skänker mig glädje och ljus.

Men även när vägen jag vandrar
bär hoppets och lyckans sigill
jag bugar mig ödmjukt för livet
och tackar för att jag finns till.

Då knäpper jag min händer
till bön i min Faders hus
det skänker mig ro och förtröstan
skänker mig glädje och ljus.

Lars Berghagen 1993

En ny dag gryr....ännu en dag får vi vara med....
Ett under att stilla tacka för -varje ny morgon!

De flesta av oss lever som om dvi tänker  att vi ska leva  för evigt, eller i varje fall mycket länge till.

Kanske behöver vi tänka till...bli lite rädda om oss - och om alla vi möter....

Vi vet inte hur länge vi får vara här och hur länge vi får ha varandra.

Jag lyssnar på den tidiga morgonens ljud.De som tränger in till mig genom väggarna i vårt hus.

Sitter här och  njuter med händerna kupade runt en varm kopp kaffe och frågorna kommer....
    – Vilka möjligheter har jag idag- till meningsfullt liv?
   – Vad kan jag skapa plats för i mitt liv - och vad kan jag tillföra andras liv idag?

Just idag vill jag känna en stunds extra förundran över att jag lever - att jag är här - mitt i livet.

Just idag vill jag känna tacksamheten över allt det fina livet givit mig - och ger mig!

En underbart fin dag ska vi ha - eller hur?

Måndag morgon - 23 oktober. Det är 5 grader+ där jag bor. Troligen regnskurar under dagen. Ganska lätt vind.

Severin och Sören har namnsdag och jag gratulerar varmt!

Lika varmt gratuleras DU som fyller år idag!

Ta hand om dagen och gör den minnesvärd!

Dagens tema är: *Internationella moldagen

* Severin är  en modernare variant av den äldre formen Severinus.
Namnet är bildat av det latinska adjektivet severus - "allvarsam", "sträng".
Det är ett av de ovanligare namnen i almanackan.

830 män i Sverige bär namnet Severin som förnamn.

* Sören är en dansk och norsk variant av det latinskanamnet Severinus (Severin) som är bildat av det latinska adjektivet severus 'allvarsam, sträng'. 
Namnet har förekommit i Sverige sedan 1500-talet.
16 178 män har namnet Sören som förnamn.

 


Så hamnade jag här framför datorn istället för att sitta kvar  vid TV:n och se en av de svenskättade amerikanarna förlora.

Jag tycker så synd om dem som missar att få veta om sin bakgrund  och sina förfäder i Sverige  på grund av ett tävlings-resultat.

Ok för en tävling - men följden kunde göras annorlunda.

Kan inte undgå att tänka att våra förf'äder  (de som lämnade Sverige för Amerika) flydde från enorma ekonomiska svårigheter för det allra mesta.

Om vi får invandrare idag som flytt från en total fattigdom kallar vi dem "ekonomiska flyktingar" lite föraktfullt.

Tror vi behöver tänka mera på vilka vi själva är och hur många av oss handlade när Sverige inte kunde föda alla sina medborgare.

Söndagskvällen går mot sitt slut.

Imorgon är en ny vecka!

Den gör vi det bästa vi kan av - DU och jag - eller hur?

 


Kärleken gör dig vacker
Modig ung o stark.
Ger känslan plats i himlen
och foten stadig mark.

Kärleken ger dig tröst
och läker gamla sår.
Den öppnar låsta dörrar
till någon som förstår.

Kärleken dig berusar
och gör din tanke svag.
Tänder all din längtan
men följer egen lag.

När man den ger och får
så tar den aldrig slut.
Då blir den till en gåva
som räcker livet ut.

Okänd poet

Hemma bäst!

Visst är det så?
Hur underbart det än är att stråla samman med barn och barnbarn och deras släkt och vänner så är det en skön känsla att sedan komma hem.

Och det är allt bra att det känns på det sättet. Hur skulle det vara om det kändes tvärtom!

Jag har börjat lära mig....några år efter att femte barnet flyttat och redan har familj att vara förälder till ett vuxet barn är att stå i bakgrunden.
Alltid!

Sitta vid ringside.

En förälder till ett vuxet barn har gjort sitt jobb.

Och rätten att lägga sig i hörde ihop med det ansvar man hade under barnens barndom och ungdomstid.

Oavsett vad man tycker om saker och ting och beslut som det vuxna barnet gör så är rätten att lägga sig i förbi - den hör ihop med ansvaret  för barnet.

Det ansvaret har barnet axlat själv när den trätt in i sitt vuxenliv och kanske redan gått en bit på den vägen.

 Jag har en ganska ambivalent känsla inför detta. 
Skönt - jag får fundera över vad jag vill. Och tomt. 

Det var så härligt att vara förälder. Oavsett hur trött man var ibland.

Ibland känns det lite konstigt.

En gång var man så otroligt viktig för de här växande människorna - och det kan kännas som man saknar betydelse för det vuxna barnet -  men då brukar jag påminna mig min mors och fars betydelse i mitt vuxna liv 

Då inser jag att vi kan aldrig aldrig vara vilken människa som helst i våra barns liv. 

Som vanligt är Nuet faktiskt  det enda vi har.
Vi kan inte och ska inte  tro att vi kan gottgöra det  vi kanske gjorde  fel eller missade för många år sedan - vi får trösta oss med att vi idag kan göra rätt och försöka vara ett stöd till  det vuxna barnet.