Direktlänk till inlägg 12 september 2018
Jag tycker väldigt mycket om allt det Elsie Johansson skriver.
En gång för massor av år sedan - innan hon ens givit ut sin första dikt och ingen runt henne anade vad hon skulle göra - vilka mästerverk hon skulle skriva - mötte jag henne på Vernissage på Nutida Konst på Bangårdsgatan i Uppsala.
Tyst, stillsam och eftertänksam - men hon stannade inom mig...
Jag var inte ens tjugo år - hon var en bra bit mer än dubbelt så gammal
Jag blev så glad när jag upptäckte att hon skrev.
Och läser henne med en stor glädje.
Hon skildrar något som inte finns längre...
Stugornas folk...statarna och jobbarna.
Såpa och ringrosor
luktar som lördag,
stugornas egen lärdagsförväntan.
Då skurades ränder
på kvistiga trägolv
till skinande vitt mellan trasmattans längder.
Då dammades skänken
med låda och spegel
och singermaskinens järnfotagaller
i hundrade snirklar.
Då tog man in blommor
från täppan vid knuten,
ringblommor mest, i frodiga knippen,
lysande röda och gula som solen,
stadiga, enkla
men stolta.
Som stugfolk
Gä gärna hit och läs lite mera om Elsie - och möt fotots visa blick
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
|