Inlägg publicerade under kategorin Har du tänkt på.....

Av Kaela - 1 november 2015 08:21


 



Vad tycker du om reklam frågade någon på mitt jobb i veckan.


Och jag kunde förstås bara svara som jag tycker.


Reklam gillar jag inte. DEn försöker få mig att tro att jag har behov som jag inte har!

Så att jag ska spendera mina pengar på att köpa en produkt som jag alltså inte behöver!

Dessutom ger den mig extrajobb.

En massa papper att ta till pappersinsamlingen.

Även om man satt ingen reklam på sin postlåda finns det smygreklam i till exempel ortstidningen.

Häften från olika aktörer som vill sälja-.


Och på Internet blir sidor tunga att ladda.

För mig som har drabbats av ett synfel och för alla andra i samma båt är den här flaschreklamen som sprakar och har sig rena mardrömmen.


Om man vill gå in på till exempel Aftonhbladets sida får man först rensa sig igenom en djungel av reklam.


Om reklam tycker jag alltså INTE!

Av Kaela - 17 oktober 2015 14:14



 


Lyssna till de som inte säger så mycket - men som gör desto mer.

Vi behöver lyfta upp dem... och prata om det!


Läs arikeln



Av Kaela - 27 september 2015 15:49


 



Gång efter gång möts jag av - och förvånas över hur människor som drabbas eller drabbats av andra (ofta närståendes våld) eller helt enkelt bara av att ha varit i vägen när livet tog på sig hårdhandlkarna, dessutom tvingas möta en oförstående omgivning-


Kanske har jag under veckan som gått sett lite extra mycket av det.

Jag har suttit i samtal med en kvinna som efter att ha levt tillsammans med en man (sin make) och misshandlats av honom, i 19 år äntligen brutit upp.


Och jag har mött en man som drabbats av en plötslig hörselnedsättning.


Samt en kvinna som på fyra månader förlorat cirka 40% av sin syn genom skada på gula fläcken i ena ögat.


Alla har de velat negligera och minimera sina problem.

Det har varit svårt att få dem att berätta om vad det är de behöver en frivillig-vän på för sätt.

Alla är oskyldigt drabbade.

Av olika orsaker.

Och alla tre verkade känna en slags skam och skuldkänsla över de problem de fått.


Kan det möjligen bero på - att vi andra - deras omgivning - beter oss på ett klumpigt sätt.


Jag förstod ju att kvinnan som levt med sin make så länge trots hugg och slag känt sig ifrågasatt både av professionella och vanliga civilpersoner.

"Är det sant"...han som är så trevlig"....men hur dum får man vara om man stannar efter första slaget?  Med mera ...med mera i samma riktning.


Kvinnan med synnedsättningen behöver ofta fråga expediten vad det står i läsaren att hon ska göra, när hon ska betala med kort.

Och blivit snäst av någon liten oförstående ung expedit.

Hon sa sig ha upplevt att till och med närstående visat otålighet när hon inte genast på ögonblicket ser det som den som har full syn ser.

Hon går på saker ibland - och har nu och då härt fniss eller till och med råa skrattsalvor  i omgivningen, när detta händer.


Mannen som drabbats av hörselnedsättning blir ofta betraktad som "knäppskalle" som han själv sa.

Han försöker gissa vad folk säger.....och det blir ju förstås tokigt ibland.
Men varför gör han det när man kan fråga om.
Inte ens hans närstående har velat följa med till hörselcentralen för att få veta hur de kan underlätta.
Det går ganska lätt.

Man ska se till att ha ögonkontakt . absolut inte skrika - men tala tydligt och inte plätsligt sänka rösten, vilket ju många gör när de berättar något.



Gissa vad som blir följden av det?

Jo man drar sig undan social kontakt - och det gör priset för det man drabbats av så oändligt mycket högre än det behövde vara med en förstående omgivning.


Låt oss tänka till nästa gång vi tycker något om någon.
Ännu mer om det drabbar en familjemedlem.
Känna tacksamhet över att vi själva är skonade.


Nästa gång kan det vara vår tur!

Av Kaela - 30 juni 2015 09:07

 



Behövs det inget öppet kafé på morgnarna.


Här sitter jag ocj försöker ringa runt till de som finns nära för att beställa smörgåsar till kvällens styrelsemöte - och ingenstans svarar det.



Av Kaela - 13 maj 2015 07:55

Om du inte hade en massa ”om” i ditt liv hur skulle du vilja att ditt liv såg ut då?


En fråga att starta den här morgonen med att fundera över.


 

  

Om inte OM fanns
skulle käringen vara kung

Om inte Om fanns
skulle jag vara evigt ung


Om inte OM stod mitt i vägen
behövde du inte känna dig förlägen


Om inte OM var ordet du sa
kunde jag gå med dig - hela vägen


Om inte OM upprepades i tid och otid
skulle vi alltid vara goda mot varandra


Om inte OM begränsade oss
kunde vi från allting kasta loss


Kaela


Av Kaela - 18 december 2014 08:57


 


I Norrköping finns det 15 barn idag som väntar på familjehem.

Och ännu många flera som behöver en kontaktfamilj dit de får komma varannan helg.

Du som funderar på att bli familjehem - och bor i Norrköping - gå in på den här sidan och läs om hur du går tillväga.


Bor du i en annan stad så hör av dig till din kommun.

Utan tvekan blir du mottagen med öppna armar.



Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skapa flashcards