Det är två dagar i veckan vi inte skaloroa oss för, två dagar som skall hållas fria från oro.

En av dessa dagar är gårdagen med dess misstag och bekymmer, dess fel och brister, dess smärta och plåga. Gårdagen är för alltid bortom vår kontroll.
Så åt oss släppa den dagen - l'gga den baklom oss. efter att ha tagit del av dess lärdomar!
Det finns inga så goda l'rare som våra mistag!

All världens pengar kan inte skaffa tillbaka gårdagen.

Vi kan inte göra en enda utförd handling ogjord.

Vi kan inte ta tillbaka ett enda ord vi sagt igår.

Gårdagen är oåterkalleligt borta.
Låt den vara det!

 Den andra dagen vi inte skall oroa oss för är morgondagen med sina eventuella motgångar, sina bördor, sitt stora löfte & kanske sitt enkla genomförande.

Morgondagen är också utom vår omedelbara kontroll.

Morgondagens sol kommer att gå upp, strålande eller bakom en molnslöja - men den går upp.

Tills så sker har vi ingen del i morgondagen, ty den är fortfarande ofödd.

Då återstår endast en dag - idag.

Vem som helst kan utkämpa en dags prövningar.

Det är bara när duoch  jag adderar bördan med de här två förskräckliga evigheterna, gårdagen och morgondagen, som vi bryts ner.

Det är inte dagens upplevelser som driver oss till vansinne.

Det är smavetskvalen eller bitterheten över någonting som hände igår eller fruktan för vad morgondagen kan medföra.

Låt oss därför göra vårt bästa för att leva en dag i taget.

Ett av Martin Luther Kings mest berömda citat ”I have a dream” har påverkat människors drömmar alltsedan det sas.

Jag tror att vi alla har drömmar.

En del ganska ouppnåeliga sådana.

Åtminstone vid en ytlig betraktelse.

Kanske kan det vara bra att då påminna sig i vilken situation Martin Luther King sa de här orden.

Ett utdrag ur hela hans tal ser ut så här:

"Jag har en dröm, att denna nation en dag ska resa sig och leva ut den innersta meningen i denna övertygelse: Vi anser dessa sanningar vara självklara, att alla människor är skapade med samma värde.
Jag har en dröm, att en dag i Georgias röda berg ska tidigare slavars söner och tidigare slavägares söner sitta sida vid sida vid broderskapets bord.
Jag har en dröm, att en dag till och med delstaten Missis­sippi, en stat som för­smäktar i orätt­visans och förtryckets hetta, skall förvandlas till en oas av frihet och rättvisa.
Jag har en dröm, att mina fyra små barn en dag ska leva i ett land där de inte döms efter sin hudfärg utan efter sin person.
Jag har en dröm i dag! ”

Året var 1963.

Idag ser vi att hans dröm har gått i uppfyllelse.

Om din dröm ser lika omöjlig ut som Marin Luther Kings där vid Lincolnmonumentet i Washington.

Fortsätt drömma.

Drömmar går faktiskt i uppfyllelse både nu och då.

Och de omöjligaste drömmar kan bli sanna.

Om vi aldrig får uppleva att vår dröm slår in så har vi ändå mått så otroligt mycket bättre - just på grund av vår dröm.-

och kanske - får de vi älskar se verkligheten av våra drömmar, liksom Martin Luther Kings barn och barnbarn.

Hjärtat skall gro av drömmar

annars är hjärtat armt.

Liv! Ge oss regn som strömmar.

Liv! Ge oss sol och varmt.

Så blir det ax omsider och med

ett Tack till allt,

gå vi mot skördetider, vemod,

och vinterkallt.

        



Vi har verkligen fått en fantastiskt utrustning med oss på färden genom livet.
Jag är övertygad om att du faschinerats äöver till exempel hur du känt en slags inre maning att kasta en blicj i din almanacka  - och på det sättet undgått att missa något du hade inbokat!
Din inre röst har talat.
För vi är faktiskt alla utrustade med en sådan.
*Exemplet är kanske prosaiskt - men du kan säkert dra dig till minnes en hel del sådana tllfällen.

Kanske är det så att vi borde ägna samma uppmärksamhet till vår inre röst som till vårt förstånd.
Ävrn om förståndet är mycket gott har det begränsningar som denna inre röst eller aning - vad vi nu vill kalla det kompenderar alldeles utmärkt.
Vi är så fantastoiskt skapade!

ag tror att vi alla har en inre kompass som styr oss dit vi vill - eller kanske man ska ska säga - dit vi ska - om vi vågar följa den.
Ibland kallas denna rösten inom oss för Guds röst.

Men jag tror det är så att vi är utrustade med den inre kompassen oavsett vi tror på Gud eller inte.
Men Gud använder nog ofta den vågl'ängden för att komma till tals med oss.
Det är dfärför vi inte ska söka honom i rymden eller nå någon annan stans utan inom oss.

Hoppas DU har en riktigt fin söndag!

Det kom ett brev -  eller rättare sagt ett mejl.

Från en läsare som tyckte att jag talade lite för mycket om tacksamhet.

Det kan självklart kännas så när livet visar avigsidan och snålblåsten viner och ingenting som skulle kunna uppmuntra sker.

Jag har full förståelse fär det!

Ja mer än så, jag har själv varit där - förstås.

Jag tror nog alla varit det under kortare eller l'ngre tid.
När sallting varit fört svårt och för tungt!

Nu på morgonen då jag läste mejlet kom tanken.
Man måste få möte något gott också - för att kunna känna tacksamhet.

Man kan ju aldrig någonsin befalla fram tacksamhet - varken från sig själv  eller andra.
Inte ens insikten om hur viktig tacksamhetn är för att kunna klara en svår situation kan hjälpa oss att känna tacksamhet om vi inte får möta något som föder tacksamhet i oss..

Man måste få möta kärlek och omtanke - då svarar ens inre med tacksamhet - och så lyfts man upp ur depressionens och självmedömkans träsk.

Så oerhört viktigt att vi möter alla med omsorg, med vänlighet och kärlek.

Vi vet ju inte alls vad den person vi möter går igenom just nu!

Vi kan få bli medarbetare till att skapa under genom att möta även "igelkottsmänniskan" med kärlek och omtanke.

Tankar av tacksamhet lyfter oss.

Ger ny bäring åt en situation som vi nyss såg som hopplös.

Acvsutar dessa spridda tnaker om något mycket viktigt med ett klokt ord!

• 
  “Tacksamhet förklarar det förflutna, ger frid till nuet, och skapar en vision för morgondagen.”
  Melody Beattie

Bilden har jag fått av en vän

Du som har följt mig ett tag nu vet att jag rätt vad det ärfår  ett ord "på hjärnan" - och funderar över det.

De senaste dagarna har det varit ordet omtänksam.

Omtänksam betyder att vara hänsynsfull, mån om och uppmärksam mot en person eller flera.

Jag tror att vi alla vill vara omtänksamma personer - att tänka om - liksom vara en famn runt våra medmänniskor.

Och det fungera när vardagen känns värdefulloch vi mår bra.

För  när vi mår bra är vi också bättre för våromgivning.

Vi orkar i högre grad bry oss om dem som är runt omkring oss.

Kanske ska vi med tanke på det börja med att visa omtänksamhet mot oss själva.

Så att vi kan visa den mot andra!

Att visa omtanke mot sig själv innebär att man ger sig själv stöd, tröst, beröm och förståelse.

Så låt oss börja där - för att bli omtänksamma mot andra.

Med en varm förhoppning om att DU är riktigt omtänksam mot dig själv också!

Varje dag innehåller möten med andra för de allra flesta av oss.

Och möten med andra människor är själva pulsen i livet.
Även ett kort möte - kanske bara ett hej när våra vägar möts har stor betdelse.

De talar om för oss att vi finns till!
Vi blir bekräftade !

Det är just därför som ensamheten är så förödande för oss människor.

Tidigare innebar mitt   arbete  dagligen många möten med människor.
Det var underbart men kunde också slita- eftersom varje möte även kräver något.

Och varje möte där var ofta ett l'ngre möte med djupsamtal.
Men jag älskade varje dag - och det var först då jag slutat som jag kände att det hade tagit massor.
Jag var tom och lite omtumlad.

Numera är det möten som ordförande i en funktionshindersförening som ger mig dessa fantastiska endorfonbefrämjande möten med andra .

Jag tackar livet för det!

Någon klok tänkare lär ha sagt: "Det är i mötet med andra vi finner oss själva"

Varje möte med en annan människa ger oss något - och vi får ge något- en win-win situation.

Vi förändrar oss lite.

Människor runt oss gör oss medvetna om oss själva och påverkar oss på olika sätt.

Lyssnandet, - att ta emot vad någon annan säger och formulerar  hjälper oss många gånger att förstå oss själva lite bättre.

Om inte färger fanns

skulle våren inte blomma.

Ingen vit eller blå, eller gul eller röd.

Ingen skillnad på sippa och sippa.

Om inte skillnad fanns

skulle inga sånger sjungas.

Alla toner vore lika, all musik utan klang.

Och allting lät alltid likadant.

Om inte olikhet fanns

skulle sagorna inte finnas.

Alla tänkte detsamma, och sa samma sak

Ingen mångfald och inga möten.

Om inte mångfald fanns

hur skulle världen då vara?

Kanske fridfull och lugn, eller livlös till döds.

Kanske alla människor var grå.

Om inte färger fanns

skulle regnbågen inte finnas.

Inget skimrande band

ingen båge av färg.

 Ingrid Nilsson

Först nästan obemärkt, ett frö som börjar gro i ett skrymsle någonstans. 
Så kommer ljuset 
Tankar förändras. 
Modlöshet och nedstämdhet skakas av och det finns plötsligt kraft att sträcka sig ut och hoppas igen!

“Traska andra stigar än de redan upptrampade

Ord jag läste och känner mig hemma i!

Skakar av mig vinterns entonighet och nedstämdhetI ljuset föds nya tankar - ny längtan.

Ibland är ljuset skuggat av gråa skyar

Med det är där- och vi ser det snart igen.

Det måste bäras och tålas det livet bjuder oss på.

Även om det ger oss gråtdagar och längtan tillbaka - till innan det svåra.

De kommer aldrig tillbaka  - de dagna.

Det är i nuets dagar där det kanske är svårare att leva än igår ,som vi måste lära oss le igen - 

Låta mörkergråeten ge med sig - för ingenting ger oss det som var tillbaka.

Så sjunger också Tomas Andersson i en sång.

De kommer aldrig tillbaka
kommer aldrig igen
våra bästa dagar
Och inte heller de sämsta
eller de som vi glömt
för att de va så trista

Äntligen morgon
äntligen ljust igen
Doften av kaffe väckte mig
radion i köket
tiden är en dröm

Den kommer aldrig tillbaka
kommer aldrig igen

Ingen repetitionstid
eller ens manuskript
har vår Herre gett oss
Nej, det är rakt ut i sändning
alla missar man gör
får man leva med sen

För några år sedan satt vi några stycken tillsammans och diskuterade detta med att vilja det man gör.
Utg¨mgläget för samtalet var ;Margareta Melins dikt: Om jag inte vill det jag för....

Om jag inte vill det jag gör
då är det inte jag som gör det.
Om jag gör det jag gör
för syns skull
för skams skull
för att vara till lags
och slippa kritik
då är det inte jag som handlar
utan fruktan som bor i mig.

Vi var helt överens om vikten av att känna sig hemma i sitt liv med allt vad det medför.

I det man arbetar med och det man står för.
Vi hade också en fråga att besvara: "Om du inte bodde där du bor - var bodde du då. Om du  inte hadedet 'äktenskap eller inte - som är din situation. vad skulle du då gissa att du levde för slags  liv.

Om du inte hade det arbete du har- vilket önskar du att du hade-.

?

Tlv personer satt tillsammans och funderade en del - men alls svar blev detsamma.

Jag vill inte bo mågonsannanstans än där jag bor.

Jag villleva med den man/kvinna jag lever - eller - leva ensam som jag gör.
Jag vill absolut inte arbeta med något annat än vad jag gör.

 Intressant - eller hur.

Är det inte bara en tillfällighet var vi bor, vem v i är gifta med, eller att vi lever ensamma.
Och är vårt jobb - då menar jag vår anställning bara en tillfällighet!

Det verkade inte så den gången!