Ditt synfält är begränsat
Du måste möta andra
för att kunna vidga det
och i det mötet
möter du dig själv
vilket ger dig möjlighet
att förändra dig

Okänd poet

När våra köldskadade vinterminnen

  glöms bort och göms undan

  tillsammans med snöskyffeln och tumvantarna,

  när orkidevasen fått lämna plats

  för glasburken med ängsblommorna

  - då är sommaren nära.

  När de svarta sniglarnas försiktiga framfart

  och de korsande myrkaravanerna

  bestämmer steglängden vid våra kvällspromenader,

  när vi spontant avstår från TV-serien

  för att följa igelkottens upptäckariver

  i den mjuka skymningen

  - då är sommaren här.

  När svalornas morgondiskussion lockar oss till trappan,

  när vi tycker vi fått en bit av himlen i förskott,

  upplever att Skaparen tar sig tid med oss,

  sätter sig ned med oss i gröngräset

  och för oss varsamt vänder bladen

  i sin förunderliga bilderbok

  - då är sommaren här.

  När vi hellre läser lyrik

  än tidskriften från fackförbundet,

  ja, när vi efter en dag i solgasset

  sitter där med svidande rygg och saftskvalpande mage

  och med lätt oroat samvete,

  liksom i smyg, längtar efter hösten

  - då är det verkligen sommar.

  Folke Nilsson

 




När mammor dör,
då förlorar man
ett av vädersträcken.
Då förlorar man
Vartannat andetag:
då förlorar man en
glänta.
När mammor dör,
växer det sly överallt.”

Göran Tunström

 



En dag i taget, det räcker.
Vänd dig inte om och sörj det förflutna,
för det är borta.
Och bekymra dig inte om framtiden,
för den har ännu inte kommit.
Utan lev i nuet,
och gör det så underbart
att det blir värt att minnas."

Ida Scott Taylor

Jag bröt mitt bröd, som andras hand fått baka,
och drack mitt vin, som jag ej själv beredde.
De, som haft mödan, fingo aldrig smaka
dess frukt, förrn de på mörka vägar trädde.

Vad jag har sått, skall du i morgon skörda.
O må mitt säde hundrafaldigt bära!
De bära fröjd, som bära andras börda,
de skära liv, som andras skördar skära.

Karin Boye

UTAN SMÄRTA INGET LIV

Utan smärta
inget liv som lever
ingen växt.

Ingen kärlek
utan sårbarhet
och sår.

Ingen fullhet
utan saknad sen –
sol som går i moln.

Låt oss inte frukta
livets smärtor
de gör ont
men gör oss inte illa.

Låt oss ta det bittra
med det ljuva
äppelblom
och vinterns nakna gren.

_  _  _

I DET OUTHÄRDLIGA

I det outhärdliga
det obegripliga
var mig nära.

Som en skadad fågel
lyft mig till dig
göm mig hos dig.

Innanför tidens kaos
slår mitt hjärta
intill ditt.

Min enda uppgift nu
att uthärda, överleva.
Att invänta gryningen.

_  _  

Margareta Melin_

Min själ var en ljusblå dräkt av himlens färg;

jag lämnade den på en klippa vid havet

och naken kom jag till dig och liknade en kvinna.

Och som en kvinna satt jag vid ditt bord

och drack en skål med vin och andades in doften av

några rosor.

Du fann att jag var vacker och liknade något du sett

i drömmen,

jag glömde allt, jag glömde min barndom och mitt

hemland,

jag visste endast att dina smekningar höllo mig fången.

Och du tog leende en spegel och bad mig se mig själv.

Jag såg att mina skuldror voro gjorda av stoft och

smulade sig sönder,

jag såg att min skönhet var sjuk och hade ingen vilja än

- försvinna.

O, håll mig sluten i dina armar så fast att jag

ingenting behöver.

Edith Södergran

           


JAG TROR PÅ EN KÄRLEKJ

ag tror på en kärlek
utan plikt och skuld
utan försäkringar
och konkurrens.
Ett livets flöde
som inifrån förnyas
av sin egen kraft.

Jag tror på en kärlek
som dansar och sjunger
utan tanke på nytta –
och lika självklart
stannar upp
inför den som plågas
och delar smärtan.

_  _  _
Margareta Melin