Förändringar kan kännas skrämmande.
De flesta brukar vilja ha det som de är vana, även om det är obekvämt, hellre än att utsätta sig för det som är nytt och okänt.
Om vi lär känna vår rädsla kan den skänka oss en gåva, den kan ge oss mod att vandra sida vid sida med den och lära av den.

Karl var rik. Mycket rik. Så ofta han fick tillfälle gav han sig på långa
ridturer runt sina ägor och njöt av allt han lyckats åstadkomma med 
sitt liv. En dag stannade han till vid en praktfull ek, under vilken gamle
Hans satt och packade upp sin matsäck.

Jag ber om ursäkt. Jag såg dig inte, sade Hans när han efter en stund
tittade upp på ryttaren. Jag satt just här och tackade för den mat jagprecis ska börja äta.
 Karl tittade på den torra brödbiten med en bit mager ost som utgjorde den gamle mannens lunch.
Om det där var allt jag hade att äta skulle jag inte känna mig särskilt tacksam grimaserade Karl.

Åh, det räcker bra för mig svarade Hans med ett leende. 
Men vet du, det är märkligt att jag skulle träffa på dig just idag 
fortsatte Hans. Inatt hade jag nämligen en så konstig dröm. 
Om och om igen hörde jag en röst som sa att inatt kommer byns rikasteman att dö.
Jag vet inte om det betyder något, men jag tänkte att det
var bäst att jag berättade det för dig.

Sånt nonsens! utropade Karl upprört och galopperade iväg.
Men trots att han red både länge och väl kunde han inte riktigt glömmavad Hans hade sagt. När han kom hem bestämde han sig för säkerhetsskull att ringa till bydoktorn. Han förklarade vad som hänt och bad doktorn att komma och undersöka honom ordenligt. 
Det låter som rent struntprat svarade doktorn men om du vill ska jag naturligtvis undersöka dig.
Efter att ha undersökt Karl från topp till tå så sa doktorn: Karl du är frisk som en nötkärna. 
Det finns absolut ingenting som tyder på att du skulle dö inatt.

Karl kände sig lite lugnare men bad ändå doktorn att hålla honom 
sällskap under natten. De spelade kort fram till morgonkvisten
då de somnade.

Vid niotiden väcktes de av en pojke som kom och knackade på.
Jag har ett meddelande till doktorn. 
Han ska genast bege sig till gamle Hans stuga.
Hans dog i sömnen inatt.
Ur boken: Sant och sånt

Att ge någon all din kärlek är aldrig en garanti för att bli älskad tillbaka.
Förvänta dig inte kärlek tillbaka;
vänta bara på att den ska växa i den andres hjärta,
men om den inte gör det, var nöjd med att den växte i ditt.
Det tar bara någon minut att bli kär i någon annan,
en timme att tycka om någon annan
och en dag för att älska någon,
men det krävs ett helt liv för att glömma någon.
Utgå inte från utseendet, du kan bli vilseledd.
Utgå inte från rikedom, den kan försvinna bort.
Utgå ifrån någon som får dig att le,
eftersom det bara krävs ett leende
för att lysa upp en mörk dag.
Hitta den som får ditt hjärta att le.

Det var en gång en gammal man som bodde i en by.
Han var väldigt fattig, men till och med kungar avundades honom hans vita, vackra häst.

Många hade erbjudit sig att köpa hästen, men mannen hade alltid nekat.

En morgon upptäckte mannen att hästen inte stod kvar i stallet.

Hela byn kom och beklagade sig hos mannen. "Vilken dåre du har varit!

Du kunde ha sålt hästen, så hade du nu haft lite pengar att leva för under slutet av ditt liv. Nu har hästen blivit stulen, och du har varken pengar eller häst. Vilken olycka!"

Den gamle mannen svarade: "Det kan vi inte veta.

Det enda vi vet är att hästen inte står kvar i stallet.

Det är det enda vi vet säkert, allt annat är bedömningar.

Om det är en olycka eller välsignelse, vet vi inte än, för det vi ser är bara ett fragment av livet. Vem vet vad som händer sedan?"

Folket i byn skrattade åt mannen.

Han hade alltid ansetts som lite annorlunda, lite tokig, och nu hade de fått beviset. Men femton dagar senare återvände hästen plötsligt.

Han hade inte blivit stulen, han hade rymt ut i vildmarken.

Nu kom han tillbaka, tillsammans med tolv andra vita hästar, lika vackra som han själv.

Folket i byn samlades förundrade. "Gamle man, du hade rätt.

 Det var sannerligen ingen olycka att din häst försvann.

Vilken välsignelse det visade sig vara!"

Den gamle mannen svarade: "Det kan vi inte veta.

 Det enda vi vet är att min häst har återvänt.

Om det är en olycka eller välsignelse vet vi inte än.

Om du läser ett enda ord i en mening, hur kan du då bedöma hela boken?"

Den här gången skrattade byborna inte åt mannen, men inom sig visste de att han hade fel.

Han hade ju nu tretton vackra hästar att glädja sig åt.

Den gamle mannens son började träna vildhästarna, men bara efter en vecka föll han av en av vildhästarna och bröt benet.

Folket i byn samlades igen. "Tänk, du hade rätt!

Det var sannerligen en olycka att dessa hästar skulle komma i din väg.

 Nu har din ende son brutit benet, han som tjänade pengar för er båda. Nu är du fattigare än någonsin"

Den gamle mannen svarade: "Det kan vi inte veta.

Det enda vi vet är att min son har brutit benet.

Om det är en olycka eller en välsignelse vet vi inte än.

Ett enda penselstreck är inte nog för att bedöma hela tavlan."

En månad senare blev det krig i landet, och alla unga män i byn tvingades gå med i armén.

 Men den gamle mannens son undslapp, eftersom hans ben var skadat.

Folket i byn samlades hos den gamle mannen. "Du hade rätt, att din son bröt benet visade sig vara allt annat än en olycka.

 Han är förvisso fortfarande skadad, men han är i varje fall kvar hos dig. Vilken välsignelse! Vi kanske aldrig får se våra söner igen."

Och den gamle mannen svarade: "Det kan vi inte veta.

 Allt vi vet är att era söner tvingats gå ut i krig och att min son är här.

Om det är en olycka eller en välsignelse vet vi inte än.

 Döm inte, då stelnar sinnet.

 Det enda vi vet är att livets väg är oändlig.

 En väg når sin ände, en annan väg har bara börjat.

 En dörr stängs, en annan öppnas.

Du når toppen - det finns en högre topp någon annan stans.

 Livet är en resa.

 Vad som väntar bakom kröken vet bara den som går vidare

Du kommer till en tid i ditt liv när du inser

VAR ÄRLIG MOT DIG SJÄLV

Ingen klarar att jobba 50 - 60 timmar per vecka en längre period. Tror du att du har superkrafter är du i riskzonen för att bränna ut dej.

LYSSNA PÅ KROPPEN

Huvudvärk och problem med mage, axlar och rygg och så vidare beror ofta på stress. Lägg inte locket på, till exempel med för mycket alkohol eller ännu mera jobb.

TA ANSVAR FÖR DITT LIV

Ingen tackar dig om du sliter ihjäl dig.

LÄR DIG TA PLATS

På jobbet kan du be chefen och förstärkning till avdelningen i stället för att själv jobba övertid. Eller delegera fler uppgifter, om ju själv är chef.

SÄTT GRÄNSER

Säg nej ibland. Låt inte jobbet eller familj, släkt och vänner ta all din tid och krafti anspråk. Du behöver också tid för dej själv.

TA MAKTEN ÖVER DIN TID

Planera dina egna aktiviteter och pauser, tid för "inget särskilt", i almanackan. Ta ordentlig semester minst en gång om året.

STIMULERA SINNENA

Motionera, ät hälsosamt och gör roliga saker på din fritid. En "tallriksmodell" av dygnets/veckans timmar ger perspektiv på tillvaron.

Kom ihåg att det inte är det du gör du blir utbränd av...det är av det du inte hinner.

"Våra dagars ungdom.

De uppträder ohövligt,

föraktar auktoriteter,

 har ingen respekt för äldre människor

och pratar när de borde arbeta.

De unga reser sig inte längre upp

när äldre personer kommer in i ett rum.

De säger emot sina föräldrar,

skryter på bjudningar,

glufsar i sig efterrätten vid matbordet,

lägger benen i kors

 och tyranniserar sina lärare."

- SOKRATES 470-399 f.Kr