Direktlänk till inlägg 20 maj 2008
Annika Sandelins första roman är en finlandssvensk barndomsskildring
Men i själva verket består Regnpoetens dotter av två parallella berättelser - den ena om en liten tankfull flicka, den andra om en man som tappat fotfästet i tillvaron.
Författaren skriver in dem båda i en existentiell rymd med nästan ödslig atmosfär, där människorna liknar små prickar slutna kring sig själva och där vägen mellan dem är lång.
Flickan heter Linda.
Hon skulle väl ha det ganska tryggt med sin mamma som har ett snällt ansikte och sin pappa som skriver dikter, om det inte var för alla oroande frågor om livet och döden som gör henne yr i huvudet och som de vuxna, upptagna med sitt, inte kan hjälpa henne med.
Mannen heter Anders.
En alkoholist som har svårt att klara av att leva.
Sedan han mist sin familj och sitt lärarjobb och därmed all social status präglas tillvaron av saknad, skam, smuts och ensamhet. Inte ens samhällets utstötta välkomnar honom.
Detta är en bok som jag inte kommer att glömma!
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|