Omge dig med människor som ser Ditt ljus!

De som älskar dig tycker du är vacker, inte för att de blundar för dina fel och brister, utan för att de ser din själ.

De som tycker om dig har inget emot att du är ofullkomlig och vacker på samma gång."
Victoria Moran

Han var bara elva år,
men han var springpojke redan.
Hans cykel var ny för i går,
trafiken var stark. Nå, än sedan?

Han styrde sin cykel så lätt och så flott,
som hade den luftiga vingar.
Han var stolt över den, den var färgad i blått
med nya, svällande ringar.

Han visslade lyckligt i denna stund,
kör tanklöst över på vänster sida,
en lastbil kommer - en kort sekund -
ett skri - och människor andlöst bida,
vad som skall komma - en ambulans.

Kör till Serafimern!

Där ligger han sedan utan att få sans,
fastän modern gråter och tigger.
Hon ville gärna höra sin gosses röst,
innan han lämnar livets gyckel.
Det kunde ju ändå vara en tröst.
Han hade ju bara mor - och sin cykel.

Nu rör han sig sakta - doktorn står böjd
över gossen som vill försöka tala.
Det blir fyra små ord - så ler han nöjd
och sjunker stilla in i dödens dvala.

Vad var det för fyra små tysta ord,
som gick så direkt till doktorns hjärta?
Bad han att få slippa bli bäddad i jord?

 Bad han om hjälp mot sin skärande smärta?

Det var något större - han hade en själ, den gossen -

hans tankar var ännu friska.

Han sade bara detta:

"De´va´mitt fel!"
Det var det han tvingade sig att viska.

Var han inte en hjälte?

Var han inte stor?
I dödens minut skrek han inte på sin mor,
han kände sitt ansvar - han tog sin del,
han hade mod att säga:

"De´va´mitt fel".

Valdemar dahlqvist

Jag tror på en kärlek

som dansar och sjunger

utan tanke på nytta

och lika självklart

stannar upp

inför den som plågas

och delar smärtan.
Margareta Melin

Det är dyrt att leva, men i priset ingår en resa runt solen varje år. 
  Nikikid

Godmorgon till ännu en fin dag!

Det är helt ofattbart vackert ute just nu.

varenda backe har tagit de små fina vitsipporna och liksom klätt sig till brud.

Andlöst vackert.

Och fåglarna sjunger och bygger bo.

Överallt ser man de små liven med kvistar i näbben.

Tänk att livet är så otroligt mycket lättare att leva när våren kommer!

Ja Zelina, teet var gott.

elina...ja du det är ju ingen plikt att uppdatera utan ett nöje- och jag gillar att roa mig!

Kram till er båda!