Alla inlägg den 10 november 2012

Av Kaela - 10 november 2012 16:41

 



Om det som är
obeskrivbart

vill jag tala


låta det ofattbara
ta  form


även om det inte
inte  kan fångas i ord


den känsla

som får mitt inre
att spränga sina gränser


som lyfter min ande
mot djup jag inte visste fanns

och mot höjder jag bara anat


som ger mina tankar rötter

och söker sig fram
mot den jublande vissheten


som räcker mig handen

och låter blommor knoppas
i november.


Kaela

Av Kaela - 10 november 2012 14:23

 


Visst är de söta - min fina goa svärmor med sitt senaste barnbarn i knäet - Joel fyra månader

Av Kaela - 10 november 2012 11:38

 


Igår hade jag ett möte med en kvinna som berörde mig starkt.


En kvinna - som mitt i en turbulent tid med karriär som mer eller mindre det enda intresset i livet vågade fråga sig själv om hennes liv såg ut som hon ville att det skulle göra.

Kände hon livslust och mening.

Visst - hon kunde köpa det hon ville ha - resa i princip dit hon ville på semestern, eftersom hon hade en hög lön - men var hon tillfreds?


När den frågan väl var ställd började den leva sitt eget liv inom henne.

Hon försökte slå bort den - men den kom igen!


Och ledde till att hon en fredag för två år sedan, ganska sent på min arbetsdag stormade in på Frivilligcentralen och sa: Jag vill göra något för någon annan. Jag har allt - men jag är fattig på människor.
jag ska gå ner i arbetstid och kliva ner ett pinnhål på jobbet...för nu vill jag börja leva.


Idag - två år senare är hennes make-up inte lika perfekt - och jag undrar om hon inte till och med hade en liten fläck på sin jumper...

Men det är naturligt för en mormor.


Det har nämligen blivit hennes uppdrag att vara mormor i en familj med fyra barn i förskoleåldern och där det bara finns en förälder.


Jag frågade: Tycker du att du lever nu?

Hennes stora leende var svar nog - och orden: "Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv mått så här bra

Firade födelsedag igår - med fyra härliga kladdande ungar vid bordet. Har aldrig som vuxen haft en bättre födelsedag! Och nästa helg ska vi baka saffransbröd och pepparkakor - och ett pepparkakshus....har du någon mall?....och du - gissa om jag plågar mina arbetskamrater med historier om och foton på "mina" barnbarn!"""


Det är inte bara "mottagaren" den som får en hjälpande hand genom den frivillige som mår bättre- även den frivillige får en ny mening i sitt liv

Det är det vi gör när vi börjar bry oss om varandra vi människor - vi för in en ny mening i varandras liv!




Av Kaela - 10 november 2012 10:04


  
Bilden lånad från AdLibris


 Jag tycker väldigt mycket om den här boken.

Den är spännande och jag blir berörd - just det jag vill bli när jag öppnar en ny bok.


Ett utdrag ur boken : "Tjugonio minuter kvar och slut på idéer. I utkanten av sitt synfält såg Karin hur Alex höjde armen. I handen höll han sin anteckningsbok med hårda pärmar. Trött men bestämt tog Karin strax ovanför handleden för att hindra honom från att slå henne med den.
På ett ögonblick försvann den kaxiga minen.
Alex sänkte blicken, pupillerna växte. Han blev gråblek i ansiktet.
En tunn hinna av svett lade sig över pannan och överläppen. Han hade ont, väldigt ont.
Karin satte sig ner på huk och drog upp hans tröjärm till armbågen. Hon hade gjort honom illa och hon ville veta varför -  för så hårt hade hon inte tagit i honom."



Vilken strålande och underbart skriven bok.

En av de bästa som jag läst på länge.

Författaren beskriver både karaktärerna och miljöerna helt perfekt.

Berättelsen är väldigt sorglig och tragisk.

 Nu och då blir jag till och med illamående av att läsa om vad lille Alex blir utsatt för...men jag kan inte lägga boken ifrån mig..


Ska inte berätta mera - bara säga att jag inte minns något annat än Alex från den tågresa som denna bok fick göra mig sällskap på.


Du kan köpa boken här

Av Kaela - 10 november 2012 09:52

"Missing people" - en organisaton som på kort tid vuxit sig stor - har ofta gjort lyckade insatser då det gäller att hjälpa polisen att hitta försvunna personer.

Så var det också igår morse när den försvunna nioåriga flickan hittades - tillsammans med en ung man.

Känslorna svallade och det uppstod näst intill lynchstämning mot mannen.


Det är inte bra - och kan faktiskt hota både allmänhetens och polisens tilltro till den insats man kan göra.

Att känslorna väcks är en sak - men nog måste Missing people instruera sina frivilliga om detta genom utbildning, så att de som ställer upp kan ha ett mera professionellt förhållningssätt.

Att känslorna nästan leder till lynchning är ett allvarligt varningstecken.



Läst i Dagens Nyheter

Av Kaela - 10 november 2012 09:26

 




Titta inte bakåt – det är inte dit du är på väg.


Okänd tänkare

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26
27
28 29 30
<<< November 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skapa flashcards