Visst är det en härlig tid just nu.

När vi tänder stjärnor i alla fönster och ljusstakar och ljusgirlander kastar sitt ljus ut i mörkret.

Om de nu än inte riktigt orkar lysa upp mörkret .....så blir de ändå ljuspunkter för oss att vila blickarna på - och glädjas av.

Just hemkommen från jobb och därefter en timmes veckohandling ser jag ut över vår gård som nyss var en byggarbetsplats och gläds åt mina grannars försök att förjaga mörkret.

Kanske är bilden lite dålig på att återge själva gården så här i mörkret.

Men den visar ljusen.

Ljus är fantastiskt. Solstrålar genom lövtaket i en bokskog, en solnedgång vid havet, en slottsruin upplyst om natten eller en liten lampa i fönstret som välkomnar oss när vi kommer hem efter jobbet!

Ja nog är ljuset viktigt.

Och denna årstid när det är mörkt när vi går till jobbet och mörkt när vi går hem blir ljuset som kommer in i de rum vi vistas ännu viktigare än sommartid.

En forskningsrapport säger att de som sitter nära ett fönster med ljusinsläpp producerar 15% mer än de som inte har tillgång till dagsljus under sin arbetstid.

Trött efter en lång arbetsdag beger jag mig ganska snart till sängen.

Men först vill jag önska DIG en god natt med ljusa drömmar!

Och inte heller glömma kvällens citat:

”Mörker kan inte fördriva mörker. Endast ljus kan göra det. Hat kan inte fördriva hat. Endast kärlek kan göra det."

Martin Luther King

Utan tvekan är det så att det är betydligt svårare att stiga upp och inse att det är morgonen på en ny dag när mörkret är kompakt utanför fönstret.

Men klockan säger att morgonen är här.

Kroppen är inte riktigt med på noterna när vi lämnar den varma sköna sängen.

Låt din dag starta mjukt.

Tänd ett ljus vid datorn eller vid frukostbordet....

Igår kväll skrev jag om glipor i livet där man får finnas med sig själv som enda sällskap.

Vi behöver de gliporna.

Och vi behöver gläntorna.

En vanlig torsdag i december knackar just på vår dörr.

En lite blåsig och mulen dag.

Det krävs lite extra av oss en sån här dag för att minnas att det är en unik dag som har med sig gåvor till oss.

Men om du ger dig själv en glänta när du just stigit upp så är det lättare att påminna sif underverket av en ny dag.

Under dagen som ligger framför dig - ge dig själv en glänta nu och då.

När tanken får lyfta och förväntan tändas.

För mig är en dikt eller ett vist ord det där som ger själen vingar.

Och här ska du faktiskt få den dikt som fick öppna min morgon idag,

Även idag är Birger Franzén min poet i dikten: Sådana dagar måste ju finnas.

Det är dagar som dessa
det känns svårt i hela kroppen
- gråvädersdagarna
med bistert isande vind
som långsamt tränger igenom
även den varma islandströjan
när jag liksom på trots
ändå går min vardagsvända

Det är dagar som dessa
som tvivlet nästan börjar gro
om någon ny vår är möjlig
och om ny glädje kan tändas
för alla dem som nu gråter
runt världens alla våldshörn
- gråvädersdagarna
sätter spår även i själen

Det är dagar som dessa
man kanske måste lära sig älska
åtminstone stilla försöka
att finna glädjen på djupet
den glädje som har sina rötter
i en tro som format världen
- gråvädersdagarna
kanske behövs för livets skull

Och givetvis kommer här också ett citat:

"Nuet, här är fyllt med glädje, tålamod och lycka.

Om du är uppmärksam kommer du att se det"

Okänd tänkare

Grattis på namnsdagen idag den 3 december Lydia!

Grattis också till DIG som har födelsedag!

Önskar er alla bemärkelsebarn en fin och minnesrik dag!

Tid för sig själv.

Att bry sig om sig själv.

En and-paus när man bara låter tankarna vandra eller gör något som man tycker är roligt.

Att rivas med att bara ha sig själv som sällskap är något vi alla behöver träna på tror jag.

Nej det är inte egoistiskt eller narcissistiskt att tycka om sig själv .

Det är snarare något som både är svårt och viktigt att jobba med för o9ss alla.

Den som tycker om sig själv mer har mycket mer utrymme för att ge andra människor uppmärksamhet och omtanke.

Den som är snål och ogin mot sig själv har mycket svårt att vara generös mot andra.

 Klockan tickar obönhörligt.

Almanackan är fylld och mellan de exakta tidsangivelserna döljer sig alla de där sysslorna som  måste göras.

Svårt att hitta glipor i tillvaron.

Vi har blivit så vana vid att sysselsätta oss med yttre distraktioner att det som finns inom oss känns främmande och skrämmande.

Vi  kanske är rädda för vad vi kommer att hitta där.

Detta med att proritera sig själv i en liten glipa av den kaotiska tillvaron - det känns nästan förbgjudet när vi behövs på så många håll.

Ändå är det så att om vi ska hålla för dem som behöver oss måste vi ta oss själva och våra behov på allvar.

Tro nu inte at jag predikar för andra och alltid lyckas själv.

Jag behöver också träna på detta.

Vi behöver nog alla göra det tror jag!

Vi människor är alla olika, men har det gemensamt att vi föds till jorden gör vår livsresa och så småningom dör.

Det kan låta krasst men det är så det är. V

ar och en av oss måste söka sig sin egen livsväg och ta konsekvenserna av den. Det är inte alltid lätt när livet går i snabbt tempo och tiden för reflektion är minimal

Men du - vi kan väl vara överens om att vi ska stämma möte med oss själva - åtminstone en gång i veckan!

Jag vill med detta inlägg uppmuntra dig till att ta hand om den viktigaste personen som finns i just ditt liv, nämligen DU!

Du är den viktigaste för dig själv, även om det inte alls känns så!

Det är inte så sent på kvällen, men jag tänker göra handling av mina ord och ta en lååååång dusch och sedan krypa in i min mjuka morgonrock och  ha en baravara stund.

Helt för mig själv.

Önskar DIG en god avslutning på dagen och så småningom en god natts sömn!

Här kommer kvällens citat:

"Det enda ögonblicket vi har, är nuet och det är i nuet som vi kan utveckla sinnesro i våra sinnesintryck, tankar och känslor"

Susanne Zachau

En dag gryr - en dag om vilken inget vet!

Visst har vi våra almanackor där vi antecknat olika saker som planeras under dagen!

Men egentligen vet vi ingenting.

Men en vanlig dag blir det för de allra flesta av oss.

Vanligheten är nog det mesta vi möter de allra flesta dagar!

Kanske upplever vi det mesta som vanligt för att vi lever en så stor del av vårt liv i rutiner?

Om vi skulle börja tänka - detta är en högst ovanlig dag - den har aldrig funnits förut, kommer vi att upptäcka ovanligheterna, det extraordinära.

 Det vi möter idag får en annan lyster om vi börjar se på det som ovanligt i stället för som vanligt!

Nu på morgonen - alldeles nyvaken - upptäckte jag att jag bar en dikt av Birger Franzèn i tankarna....måste dela den här med dig. Dikten heter: En liten droppe medmänsklighet.

Ibland kan dagen vara så grå
och själen kännas så tom
som en urdrucken ölburk
i rännstenen –

men så händer något –
någon ler mot en
någon gnolar på en visa
- kanske ett litet ord
från radions morgonandakt
kanske vad som helst
som handlar om liv
och enkel vardagstro
mitt i allt slitet –

Ibland behövs det så ynka lite
en droppe medmänsklighet bara
ett litet stänk av kärlek
för att inte själen
ska torka ut –

Så låt oss gå ut i dagen och ge dem vi möter en liten droppe medmänsklighet....ett leende, en blick av värme...det behövs inte mera för att förvandla en medmänniskas vanliga dag till något gnistrande ovanligt.

Och det märkliga är att när vi ger så får vi - när vi ger omtanke och glädje så studsar den liksom tillbaka på oss.

Önskar oss alla en särskild dag - en alldeles extraordinär!

Här kommer morgonens citat - tror du kan ha läst det hos mig förut.....men det är värt att läsa en gång till:

"När man ger en blomma dröjer alltid något av doften på givarens hand."
Okänd tänkare

Grattis på namnsdagen idag - den 2 december - Beata och Beatrice!

Grattis också till DIG som har födelsedag!

Önskar er en fin dag med mycket glädje!

Har varit hemma från jobbet två timmar tidigare idag, än igårkväll.

En riktigt lyxig känsla.

Märkligt nog är jag lika trött som jag var igår    kväll.

Kanske beroende på att jag har haft fem intervjuer med människor som vill bli frivilliga hos oss.

Underbart roligt - och mycket givande.

Men varje samtal kräver en 100 procentig närvaro.

Känner att det tagit krafter.

Men ikväll ska jag njuta av Leif GW Persson och Camilla Kvartoft i Veckans brott.

Låter väl föga upplyftande - men jag kan inte låta bli att gilla den härliga dialogen mellan "Skönheten Gunilla och tvärviggen Leif".

Även om han blivit betydligt mera "snäll" den sista tiden.

Jag hoppas att det finns något bra favoritprogram för DIG också om du har tänkt att avsluta dagen med någon timmes TV.

Önskar dig innerligt en bra avslutning på kvällen och en god natt!

Här kommer kvällens citat:

"En liten smula godhet från människa till människa är bättre än all samlad kärlek till mänskligheten."

Richard Dehmel

Frikostighet är ett av kärlekens ansikten.

Den ger, inte bara nätt och jämnt, utan mer än vad som behövs.

Om det ringde en person på vår dörr, uthungrad, våt av det kalla regnet, med sorg och förtvivlan i blickan - skulle vi då kunna gömma undan vår frikostighet och slänga personen utför trapporna - eller i allra bästa fall ge den ett par kronor.

Jag tror att det tvärtom skulle vara så att de flesta av oss bjöd in personen.

Gav den mat, en ren badhandduk och en hyfsat skön säng att sova i.

Godheten i oss skulle segra inför åsynen av vår utsatta medmänniska.

Instinktivt skulle vi vilja hjälpa.

Ändå är godheten mer än en instinkt.

Jag vill påstå att godheten egentligen är vår kärna.

Om ovanstående är något som är sant om oss.

Hur kan vi då stillatigande läsa den ena och den andra artikeln som pläderar för att vi måste stänga våra gränser.

Stänga för utsatta hungrande medmänniskor.

Vi är alla experter i att stänga av det vi inte har precis framför våra ögon - framför vår dörr-

Men det är just vid vår dörr de står - alla dessa som vi inte vill släppa in.

Mår vi bra när vi inser detta.

En sam är säker - vi mår betydligt bättre om vi protesterar på det sätt vi kan.