För att ni ska se vem "knyttet" liknar så kommer här ett foto av hennes mor vid sju månaders ålder.

Visst kan man hitta dragen från Pixie

Fastän kanske ingenting märks
har ändå allting hänt

vida är dagarna
-och nätterna...

Långsamt inser jag
att precis som dagen
liksom av mildhet
först blir gryning

är skeendet långsamt

Det som bor där
djupast inom mig
går ännu inte

att förena med mitt liv

men bortom all ödslig kretsgång
öppnar sig Ljuset
en hoppets latitud
där själen inte mera
strövar hemlöst

detta är nåd och frihet
mitt hjärta är en rymd
spänd över ljusnande poler
av undran och hoppfullhet

När jag kom in i rummet

såg jag din silhuett
emot fönstrets ljusa rektangel

gardinen hade du dragit lite åt sidan
rollatorn stod inom tryggt avstånd

genom det stängda fönstret
tränger glada barnröster

När du hör mig komma
vänder du dig halvt om

"Jag skulle vilja vara
sju år igen
och ha ett par såna där"

och jag följer din blick
och ser de två små flickorna
som åker gatan fram
på sina rollerblades....

Idag känns min kropp ungefär som om jag skulle vilja byta plats med denna katt.

Men det brukar bli bättre efter varm varm dusch och frukost!

Tack Steve Lando för din kommentar om "Önskan"

Våren är osvikligen på väg...det är vi överens om - eller hur?

Morgonkram till er alla kära bloggarvänner!

Önskar alla en god natt!
och Ulla....tack för fin kommentar...är rädd att jag ska trötta ut er med min "mormorslycka!

Sov gott alla kära bloggvänner...och för dig sene nattvandrare - ett tankespråk att ta med dig ut i natten

"En dag som den här reste Marco Polo till Kina. Vad tänker du göra idag?"
Loesje

I går läste jag den här fina berättelsen från boken "Det är aldrig kört " den fick mig att fundera en hel del på hur vi uppfattar saker och ting och hur vi ser med olika ögon......

Det här är en berättelse om en mycket rik man som ville visa sin son hur fattiga människor lever.Pappan och sonen tillbringade därför ett par dagar hos en mycket fattig familj som bodde i närheten av deras gods.När de återvände efter besöket frågade pappan :

"Förstår du nu vad fattigdom innebär ?"

"Ja,det gör jag",svarade sonen.

"Kan du då beskriva skillnaden mellan vårt liv och deras"bad pappan.

"Jo,vi har bara en hund,men de har fyra.Vi har en liten pool på gården,men de har en hel sjö.Vi har olikfärgade lampor i trädgården,men de ser hela stjärnhimmeln.Vi har massor av betjänter som hjälper oss,men de hjälper andra.Vi har stängsel runt vår gård,men de har vänner som skyddar dem.

Jag som trodde vi var rika och de fattiga."

Ja Vita hon är en underbar gåva.

Bara för det - och för att ni riktigt ska se hur mormorsknäpp jag är så är det här ännu en bild på underverket i trygga morfarsarmar!

Tack Ulla för fin kommentar och önskan om en bra dag.

Den går nu mot sitt slut så jag får önska dig en bra avslutning på dagen!