Oändligt många människor känner sig ensamma.
En del av oss är ensamma i den bemärkelsen att vi saknar familj, vänner och en kärleksrelation.
Andra är inte ensamma till det yttre, men upplever ändå en slags tomhet i sitt inre.

Och en ensamhet mitt i det som skulle vara gemenskap.

Att känna sig ensam är i första hand ett existentiellt problem.
Existentiella problem vi upplever kan aldrig upplösas av en yttre kraft.
Detta är enkelt att belysa genom att se att många människor har både familj, vänner och en kärleksrelation, men trots det känner en djup ensamhet i sitt inre.

Ofta hittar vi väl  logiska, förklaringar som vi kan godta, till vår upplevda ensamhet.
Vi kanske saknar vänner, familj och/eller en fungerande kärleksrelation.

I det läget känner  de flesta en stor ensamhet!

Yttre omständigheter blir förklaringar till våra inre konflikter, vars ursprung i själva verket sträcker sig långt tillbaka i tiden.

Precis som alla andra negativa känslor vi upplever i nuet, är ensamhet skapad under uppväxten.

Vi har inte fått den bekräftelse och kärlek vi behövde som barn och lyckas därför inte utveckla en trygg relation med oss själva som vuxna.

Resultatet blir en ständigt närvarande, obestämd saknad efter något, som vi letar efter utanför oss själva. 

Vi tror och hoppas att den perfekta relationen kan göra oss fria från den inre saknaden, och i väntan på den rätta fortsätter vi att känna oss ensamma.

Ensamhet förnekas ofta och kallas istället självständighet.

Inför andra människor skyller man kanske på att man inte har hittat den rätta, när sanningen är attman i inte orkat engagera sig i en annan människa.

Förklaringen till att man aldrig lyckas skapa den relation man drömmer om är egna konflikter – inte att man omger sig med hopplösa personer.

De personer du omger dig med just nu, är en exakt spegling av relationen du har till dig själv.

Många ensamma säger att de söker en vän.

Utan att riktigt inse att det bara är den som är en vän som får vänner.

Så kan vi ju bli ensamma pga av funktionshinder och ålder.

Eller båda delarna.

Den ensamheten har inget att göra med vilka vi är som människor.

Den är helt indikerad av de omständigheter vi har.

För alla oss andra är bästa sättet att få vänner att bygga på våra inre, mänskliga kvaliteter och inrikta uppmärksamheten mer mot andra människor.
Det är när vi fastnar i självupptagenhet och egofixering som livet blir tomt och meningslöst.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...