Vi är så bra på att rädda liv, så ibland gör vi det in absurdum, säger Daniel Brattgård i Dagens artikel.

Daniel Brattgård är sjukhuspräst sedan 1974 och har ju på de åren sett en hel del av dilemmat med att vi idag har så stora tekniska resurser att vi har svårt att ens acceptera den naturliga döden.

Ska vi lägga gamla klart dödssjuka människor i hjärt-lungmaskin när deras kropp signalerar att den är på väg att ställa in?

Elller ska vi våga sitta hos dem istället, hålla handen, finnas och låta den naturliga döden komma när det är dags?

Svåra frågor kan man tycka.

Men är det egentligen svårt?

Vem av oss vill ha vård som inte förlänger vårt liv med mer än timmar eller dagar - istället för att få en lugn och naturlig död när det är dags?

  

Okänd tänkare

Ja det är en stark dikt - med ord som ger trygghet och ro!

Ha det gott och var rädd om dig WennNichtsMehrGeht!

Var inte rädd