Förlita dig
på din innersta kärna

och i dig ska födas

glädje, frid och tacksamhet.

sök dig inåt

för att kunna öppna dig utåt

i kärlek

njut av din vandring

du går vägen en enda gång

öppna dig

och låt din kärlek

överflöda världen

medan ditt hopp växer...

till jublande visshet

Kaela

Omsluten

av livsvattnet

små lemmar

rör sig

ännu bara

instinkter

reflexer

till hälften väckta

livssträngen

fylld av liv

vars märke

din kropp en gång

ska bära för alltid

Kaela

Vara människa

inte så svårt

bara människa
inte så märkvärdigt

och ändå

så märkvärdigt svårt

Kaela

Människan
är en vandrare

hon är
alltid på väg
- ett steg i taget

i uppbrott från historien

in i nuets ögonblick
mot framtiden

människans natur
är vandrarens

vi är alltid på väg

i ständig förändring

mot förvandling.

Kaela

Jag vill
viska dig
en saga och sjunga dig
en sång

mina ord
är sommarvarma

och mina fickor
är fulla
av hemligheter

Morgonen
har kysst natten farväl

kom
in i en ny dag

som vill vara för dig
ett mjukt andetag

i flödande ljus

Kaela

Minns du

hur det var
att vara barn

att höra skrattet studsa
och inte veta

att en dag

ska allt ta slut...

att inte vara rädd 
för att andas

du visste ju inte
att luften
är full av farligheter

att hoppa rep under trädet
utan att sörja
för att det en dag ska sättas 
en yxa
vid trädets rot

att jaga fjärilen
över gröna ängar

utan att veta att snart
står här hus av betong

att inte veta att den
underbara lyckokänslan
som fick dig att dansa

är en kemisk reaktion
i din kropp

att jubla under solen
utan tankar
på malignt melom

att tro att alla människor 
är goda

och bara vara rädd
för trollet

som bodde under
den nerfallna tallen.

Minns du?

Kaela

Höj din blick
och se
bortom  det fördolda
det gömda

gå vidare
genom tröstlösheten

förbi förnekelsens
irrgångar

lyssna
till rösten
som ropar

se hur vägen
öppnar sig

hur ljuset föds
i det djupaste
mörkret

hur dina tårar
förvandlas
till diamanter

 Kaela