Inlägg publicerade under kategorin Mina dikter
Att älska är att
glömma sig själv
våga lämna sitt eget
för att gå en annan till mötes
över längtans smala bro
med öppna händer....
att älska
-är att uppgå i en annan
förlora sig själv
att älska
är att vara väntad
att höra till
att älska
är stillnad längtan
soluppgång och middagshetta
svalkande eftermiddagsbris
och nattmörker
Att älska
är att leva......
Kaela
Med brinnande fingertoppar
rör poeten
vid orden
för att skapa en regnbåge
krävs både regn
och solsken
och för att orden ska lysa
måste de hämtas
i det djupaste mörker
och i bländande ljus
Kaela
När du vänder dig
mot ljuset
ser du bara ljus
ditt mål är ofattbart stort
släpp det som var
- och vandra
som din längtan vill dra dig
om du bär med dig
det som varit
kommer den tunga bördan
att hindra din utsikt
de svåra åren
är bara ett minne
som inte längre
kan tynga dina steg
Kaela
Livet formar oss
dag efter dag
medan vår dröm
sträcker händerna
mot det som var
och som kommer
dagar
då det känns
som att vi inte
orkar överleva
slår likväl
vårt hjärta
dagar då vi tror
att solen har glömt oss
bländas vi plötsligt
av dess ljus
och det magiska livet
tar oss fatt
hur vi än försöker
springa undan
och insikten
som gör gränser
till broar
öppnar ständigt
nya portar
på vår vandring
Kaela
Inte ett ord
hade vi bytt
med varandra
när vi bara visste
visste
och rymden
rodnade
av förundran
jag kände din sorg
och din styrka
slå trumslag
inne i mitt hjärta
själsfränder
försiktiga steg
för att mötas
någonstans
var allt bestämt
om tid att mötas
långt, långt innan
vi visste om
varandra existens
Kaela
Bekräftelse
behöver jag inte
......inte den sorten
som varar den stund
jag anses lyckad
eller duktig
I Dina ögon
är jag för evigt bekräftad
och jag hör
genom en överjordisk ström
av ljuvliga toner
Din kärlekssång
medan Ditt Ljus
faller in över mitt liv
och gör trasigt till helt
med sådan färdkost
reser jag
...........lugnt vidare
Kaela
Förlåt dig själv
för att du inte alltid
är i hjärtat
när du fattar beslut
när du tvivlar
lyft din blick
tillåt dig att känna hopp
när du går i mörker
sök ljuset
det bor helt nära
i samma stund
som du förlåter dig själv
kommer en strimma ljus
att leta sig fram till ditt liv
Kaela
Flickan vår
är en nyckfull tös
ler sitt värmande leende
för att i nästa sekund
släppa loss isvindarna
med snö i händerna
en dag med kaffekopp
mot solig södervägg
förbyts i kväll
med hagelstorm
Flickan vår
du är välkommen
med den snö du gett inatt
snart ska solen åter värma
och vinterlandet
tina bort......
Kaela
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | |||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
||||||
|