Inte vill jag göra om vandringen
det räcker så bra att gå
en gång genom livet

men om jag verkligen inser
att jag aldrig mera
kommer till idag

och att imorgon
kanske gryr
utan mig

skulle jag lyfta blicken
från futtigheterna

och se
de vida vidderna

idag

Kaela

Så att solen
ska kunna lysa in
i mina rum

putsar jag mina
fönster

grannens hund
skäller

men barnet
gråter inte längre

sanningen bor kanske
bakom det
sköra glaset

där Gud målar
världen i
vackra färger

medan mina
avtäckta minnen

skymmer sikten

Kaela

Hösten
har ett
särskilt ljus

vemodet leker
tafatt

i det glesnande
lövverket

den sista rosen
har böjt
sitt huvud

vildgässens lockrop
ekar ödsligt

medan dagen klarnar
mot kvällen

och gränserna
sprängs till rymd

Kaela

Inte kött av mitt kött
inte blod av mitt blod
men ändå - som genom
ett under min....
Glöm aldrig
inte för ett ögonblick
Du växte inte under mitt hjärta
Du växte i det....

Kaela

Nånstans nära dig bor en ton
så tyst
att du bara hör den
när allt är stilla

som om Någon andas
mot ditt dunkande hjärta

Kom.....

ta av dig din ryggsäck
packad med sorg
tung av all oro
du burit så länge

Kom.....

Ordet som har rört dig
känner allt om din verklighet
om de livets mönster
som präglats i ditt hjärta
av livets orsakskedja

Kom....

vänd dig om
och se
att Någons kärleksfulla blick
vilar på dig
och vill låta sitt kärleks ljus
lysa dina steg

Kaela

Jag vandrar
genom dina ögons portar
under givna tankars tak
längs svindlande tankegångar

vågar jag kasta mig
handlöst ut

med ljuset snett fallande
bakifrån
kommer jag kanske

att våga se

det jag blundar för

Kaela

De stjärnögda

de som vet mer än andra
har berättat

att det finns ett land

bortom tanken
bortom ljuset
och mörkret

du anar det

i vishetsblänket
i den nyföddes blick

i den gamla kvinnans leende

och fågelns flykt över himlen

Vad ingen hört
och ingen sett

bara anat
och längtat till

så fånga aningen i handen
låt den nå ditt hjärta

och du ska höra
hemlandstonen
sjunga i ditt inre

Kaela

Vägen ut
leder alltid inåt

någonstans
gömt under åren
långt därinne
bor en tro
sjunger en glädje

dansar en frihet

så våga gå

låt dig falla handlöst

Någon tar emot dig

Ditt hjärta
som slår
som en knuten hand

låt det slå ut och blomma

du förslavade

som blivit din egen fångvaktare

när du hör ditt namn ropas

det namn
som fruktan stal

stig ut och erövra

din frihet

Kaela