Varmaste tack för den fina kommentaren  e-k!

Om jag förtjänar den vet jag inte. K Skriver ju bara om det som rör sig i mitt huvud och hjärta.

Kram och var rädd om dig!

http://kaela.bloggplatsen.se/2009/12/08/2270186-dagens-kloka-ord/

Ja du lyckans smed - man behöver tänka i princip för varje rad.

Allt gott till dig och var rädd om dig!

http://kaela.bloggplatsen.se/2009/12/08/2270038-om-jag-verkligen-brydde-mig-om/

Inom varje äldre människa finns en yngre människa som undrar vad som hände.  
-Cora Harvey Armstrong

Om jag verkligen brydde mig om dig

 skulle jag se dig i ögonen när du talar till mig

skulle jag tänka på vad du säger,

snarare än vad jag ska säga när du slutat

skulle jag höra dina känslor tillsammans med dina ord

Om jag verkligen brydde mig om dig

skulle jag lyssna utan att försvara mig

skulle jag höra utan att bestämma om du har rätt eller fel

skulle jag fråga dig varför

och inte bara när och var

Om jag verkligen brydde mig om dig

skulle jag släppa in dig bakom mitt yttre

skulle jag berätta för dig vad jag hoppas,

drömmer, fruktar, lider av

skulle jag berätta när jag gjorde bort mig

och när det gick bra

Om jag verkligen brydde mig om dig

skulle jag skratta med dig men inte åt dig

skulle jag tala med dig men inte till dig

och jag skulle veta när det är tid att vara tyst

Om jag verkligen brydde mig om dig

skulle jag inte klättra över dina murar

skulle jag vänta utanför tills du släppte in mig genom porten

skulle jag inte låsa upp dina hemligheter

skulle jag vänta tills du gav mig nyckeln

Om jag verkligen brydde mig om dig

skulle jag älska dig i alla fall

men jag skulle be om det bästa du kan ge och

försiktigt dra fram det ur dig

Om jag verkligen brydde mig om dig

skulle jag lägga handboken åt sidan och lämna

mina lösningar hemma,

förställningarna skulle upphöra

Vi skulle vara oss själva

Jag vet inte poetens namn - enligt Josanilla eventuellt Ruth Senter eller Barbro Senter

Från allra första början när de nya sjukkassereglerna blev kända var svårt cancersjuka Anna en av få som insåg konsekvenserna.

Anna arbetade som socialsekreterare när sjukdomen drabbade henne.

Hon visste att det inte fanns bot och när hennes sjukpenning hotade gick hon ut offentligt.

Hon fick sin sjukpenning.

För några dagar sedan avled Anna.

Men hennes mamma May fortsätter hennes kamp.

Hon säger att de nya sjukkassereglerna krossar svårt sjuka människor.

Som May säger: "En svårt sjuk människa blir ju inte frisk för att hennes ärende flyttas från sjukkassan till arbetsförmedlingen.

Läs mera här:

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1805906/anna-kampade-mot-reglerna-in-i-det-sista

Att vara medmänniska är att finnas till för någon som behöver hjälp.

Att vara medmänniska är att ställa upp för någon.

Att vara medmänniska är att visa att man bryr sig om.

Att vara medmänniska är att glädjas med någon.

Att vara medmänniska är att gråta med någon.

Att vara medmänniska är att fråga hur någon mår.

Att vara medmänniska är att ringa och prata med någon.

Att vara medmänniska är att sätta någon annan före sig själv.

Att vara medmänniska är att ha tid för någon.

Att vara medmänniska är att ge en hjälpande hand.

Nu har också bland annat Gävle och Norrköping gått med på att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

Redan nu rör det sig totalt om 2 400 barn som kommer under och kommit i år,ska slussas ut till kommunerna.

Det gäller ju att se till att man kan ta emot dessa barn på bästa sätt.

Med fadderfamiljer och tolkar och stöd på det sätt som alla ungdomar och särskilt dessa behöver.

Jag tror att vi alla, myndigheter, frivilligorgansiationer och enskilda måste engagera oss om det ska vara möjligt.

Och det är bråttom....

Har du och jag tid och ork att släppa in ett barn, en ung människa i vår familj?

Då tror jag vi kommer att klara detta- annars väntar gigantiska problem.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-kommuner-tar-emot-asylsokande-barn-1.1009611

Marie Larsson som är diakon i Visby domkyrkoförsamling varnar för ett nytt klassamhälle.

Hon hörde till dem som skrev ett upprop till regeringen för ungefär ett år sedan angående dess sätt att behandla sjukskrivna, tillsammans med flera kyrkor och frivilligorganisationer.

När det vill lämna över uppropet till socialförsäkringsminister Christina Husmark-Persson blev de avvisade, men fick några månader senare en ursäkt och ett löfte om kontakt efter att de suttit ner och samatalat med henne.

Hitintills har man inget hört.

De senaste dagarnas insikt om hur det kommer att bli för många sjukskrivna- hur sjuka människor tvingas ut för att söka arbete på hela arbetsmarknaden vilket ju innebär att du måste söka alla utannonserade jobb i hela Sverige oavsett du har kompetens och ork för dem eller inte visar hur viktig denna interpellation var.

Men samtidigt ser det ju ut som den varit verkningslös.

Diakoner och frikyrkor har redan märkt av nyfattigdomen i Sverige.

Människor vänder sig dit för att få pengar till mat för dagen.

Och värre blir det ju om detta förslag inte ändras.

Kyrkorna har ju inte medel att lösa hela denna situation.

Det är ju dessutom socaltjänstens uppgift.

I Visby har kyrkorna bildat en grupp som regelbundet möter försäkringskassan och de upplever att de blir lyssnade på.

Vilket ju helt klart är ett ljus i mörkret!

Läs mera här:

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=196245