Direktlänk till inlägg 20 maj 2010

Ett av nittonhundratalets kvinnoöden - ett novellförsök

Av Kaela - 20 maj 2010 16:58


  

 
Lena Andersson inväntade sin pensionsdag med blandade känslor.
Efter nästan femtio år i trogen tjänst hos kullagerfabriken kände hon sig ett med företaget.
Visst såg hon fram mot att kunna ligga och läsa så länge hon ville på nätterna och sova till lunch om hon hade lust men hon som hade gjort så mycket för företaget!
Nästan hela hennes liv hade de fått.


Det var 1959 som hon hade gått på darrande ben och frågat om det fanns jobb för henne.
En ung flicka på 19 år och ändå änka med ett barn i magen.
Livet hade tett sig nattsvart för henne.
När budet kom att hennes Bert förolyckats i en olycka på sin motorcykel svartnade allt.
Barnet i henne syntes inte ännu så hon travade iväg till fabriken- hon måste ju försörja sig.
Och jobb fick hon.
Och åthutning - när förmannen förstod hur det stod till med henne.
Lille Per var bara två månader då hon fick lov att börja lämna honom hos sin mor.
Sedan cyklade hon på den gropiga grusvägen ner till fabriken.
Vägen var vacker och hon passerade många fina trädgårdar och varje dag drömde hon att Per och hon bodde i ett av de där husen.
Samma väg cyklade hon vid lunch för att amma den lille - och samma väg hem efter stämpelklockan.


Hon kunde hugga i och det gjorde hon.
Hon avancerade
Efter några år hade hon blivit bas över avsyningen och hon var mycket stolt över sin nya uppgift.
Hon synade så snabbt och så noggrant hon förmådde och kontrollerade de andra med ett vakande öga.
Det var inte så många sjukdagar hon hade haft. Hon mindes när hennes son hade varit allvarligt sjuk i slutet av sextitalet.
Hon hade med största svårighet tagit ledigt i två dagar och hon trodde nästan att hon skulle bli uppsagd.


Pensionsdagen och därmed sista dagen på arbetet infann sig och det var med spänd förväntan hon grenslade sin slitna cykel den disiga marsmorgonen som skulle bli hennes sista vid avsyningsbandet.



På kvällen kom förmannen fram till henne och gav henne ett paket med silverpapper
I paketet låg en chokladask. Så dyr att hon aldrig kunnat unna sig något sånt. Han tackade henne för att det arbete hon så plikttroget utfört i alla år.


När Lena cyklade hem rann tårarna.
Vad skulle hon göra imorgon?
Och nästa dag?
Ingen behövde henne.
Ingen frågade efter henne.
Hon funderade på varför det hade blivit så fel idag.
Varför hade de inte ens haft ett avskedskaffe för henne.
Kanske skulle hon själv ha bjudit på tårta.
Ja, naturligtvis var det så. Hon bestämde sig för att cykla ner till fabriken om någon vecka.


När hon torsdagen därpå balanserade sin gröna prinsesstårta i cykelkorgen, kände hon sig nöjd.
Ingen såg henne när hon kom in. Hon tittade in på avsyningen där en av de unga flickorna nu hade blivit bas.
Man hade ändrat på en del saker.
Lena stod i dörren till avsyningen och kände att hon inte längre hörde dit.
Hon ställde prinsesstårtan på kaffebordet och smög sig ut därifrån.
När hon cyklade hem virvlade molnen runt över slottet och en solstråle färgade taket rött.
Hon kände sig plötsligt befriad, när hon insåg att hon aldrig mer skulle behöva återvända till fabriken.
Hon började att att smånynna och hon tog en annan väg hem än hon hade gjort de senaste 20 åren.
Hon smet in på Konsum och köpte popcorn och Allers och kände sig lyxig.
När hon kom hem, bläddrade hon i tidningen och såg en annons om fotvandring i fjällen.
Hon rev ut hela sidan och satte sig för att smutta på sitt Gevalia framför Rapport.
"Om jag skulle ta ett glas champagne", tänkte hon.
Hon hade en flaska som hon fått i present av Per och den hade legat i snart ett år.


Hon gick ut på balkongen och öppnade flaskan.
Korken slog i mot järnet i balkongräcket och det klingade till.
Hon såg ut över staden framför sina fötter.
Utsikt hade hon i alla fall från sin balkong på tionde våningen.
Den stad som sett henne födas, växa upp och slita i femtio långa år för en alltför låg dagpenning.
Och som med all sannolikhet också skulle se henne dö.
Hon smuttade på champagnen och det kittlade på tungan och bubblade i svalget.
Efter en stund spred sig berusningens ljuva sötma i hennes trötta kropp. Järnräckets kyla förfö

yttade sig in i hennes kropp, men hon tyckte att kylan piggade upp henne.
Hon tänkte på annonsen som hon hade rivit ur.
Hon kanske inte skulle komma iväg, men bara tanken livade upp henne rejält.
Hon blickade upp mot himlavalvet där stjärnorna lyste klart.
"Jag tror att jag har kontakt med mitt känsloliv!" tänkte hon för sig själv.



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kaela - Söndag 3 feb 10:46

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

Av Kaela - Söndag 20 jan 18:49


  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

Av Kaela - Onsdag 9 jan 06:42


          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

Av Kaela - Fredag 4 jan 06:50


             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

Av Kaela - Torsdag 3 jan 07:07


    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7
8
9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Maj 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se