Kvällen står oförskämt ljus utanför mitt fönster.

Oförskämt - eftersom det blåser halv storm voch indarna bär is på vingen.

Men ljuset kan inte temepraturen göra något åt.

Dessa vidunderligt fantastiska - men alltför få sommarnätter.

Harry Martinsson har skrivit en dikt som jag tycker otroligt mycket om.

Den heter just juninatt.

Jag surfade runt lite på internet idag medan jag satt på jobbet och väntade på ett besök.

Och råkade hamna på två helt olika sidor som fick mig att tänka på hur olika villkor vi har på den här jorden.

Det ena var en blogg, skriven av en tjej som sysslar med allehanda styrkesporter.

På frågan om hon trodde hon kunde förbättra sina resultat hade hon svarat...man orkar alltid lite till.

Det andra var en intervju med en person flytt undan terror och våld.

När han beskrev sina umbäranden under flykten och fick frågan hur han orkade...svarade han: Man orkar alltid lite mer, det var vad jag sa till mig själv när jag kände mig som att det inte gick längre.

Jag kunde förstås inte låta bli att tänka på lyxen i bloggartjejens situation -  att ha ork och tid och pengar nog för att syssla med sin kropp, och amvända orden för att heja på sig själv i en slags iver att nå den kropp hon ville ha.

Medan en annan person i ett annat land använde samma ord till sig själv för att vinna kampen på liv och död.

Jag har svårt för att beundra styrketräningstjejen men jag tycker det är bra att hon gör något som hon mår bra.

Men jag känner beundran och respekt inför den som tvingades fly från allt han ditintills kallat sitt eget till ett ovisst öde på en annan plats på jordklotet.

Ändå - det var  viktiga ord för dem båda.

Och viktiga för oss alla när vi hamnar i - eller väljer att vara i en situation där vi får spänna våra krafter till det yttersta.

Solig morgon gör det onekligen lättare att vakna!

Isag är solen visserligen lite tveksam - men den finns där.

Vilket den ju faktiskt alltid gör-

Även när vi inte alls ser den!

Idag är en dag av möten...för de flesta av oss.

Möten med människor och möten med händelser.

Ibland rusar vi på så att det vi möter aldrig blir en del av oss.

För att det ska bli det behlver vi tid för eftertanke.

Tid att tanka!

För reflektion!

Ge dig själv en stund - om än aldrig så kort - några gånger idag....och låt tanken dröja vid mötet med den just mötte - eller med den händelse du varit med om!

Reflektion är en aktiv handling som kräver tid och ett stillat sinne.

Vi behöver ta oss tid för att stanna upp och stilla vårt sinne.

Det är i detta space möjligheten till nya tankar finns.

Nya tankar föder nya handlingar och nya känslor.

Varsågod - ett citat att stoppa i fickan och ta med ut i dagen:

"Det finns mer i livet än att öka dess fart."
Mahatma Gandhi

Idag har Ingemar och Gudmar namnsdag! Stort grattis!  

Stort grsttis också till dagens födelsedagsbarn!  

Så är det åter kväll efter en lång och intensiv dag:
Lång - men oj vad den har gått fort.

Ett spännande möte - det första av åtta - med en dem som vill bli min arbetskamrat!

Ett stort hjärta skrev hon om sig själv.

När jag åkte hem tänkte jag: Ja kanske....men hur stort...räcker det?

Nu har jag kommit hem och ätit en försenad middag.

Skönt med lite mat i magen.
Bränslet var helt slut.

Orkade knappt ta av mig skorna när jag kom innanför dörren.

Och nog ska det bli en tidig kväll!

Jag önskar DIG en skön avslutning på din dag.

Goda drömmar och skön sömn!

Det tänker jag ha!

Ta med dig citatet och låt det ge dig goda tankar!

"Glädjen är som ett ljus-tänder du det för andra, faller skenet tillbaka på dig själv"

Carit Etlar

Så tyst det är tänkte jag - en ensam stund på jobbet.....

Så skönt...

Tystnad är något vi  ofta är rädda för.

Det är verkligen synd - för vi behöver den.

Både den yttre och den inre tystnaden.

För att nå den inre tystnaden behöver vi hjälpo av den yttre.

Vi är så omgivna av ljud idag att tystnad har blivit en bristvara.

I en stad är det aldrig riktigt tyst....eller nästan aldrig i varje fall.

Vi tror lätt - och väldigt felaktigt att tystnad är lika med tomhet.

Men det är fel.

Tystnaden är laddad och den laddar oss när vi vågar vistas i den.

När det är riktigt tyst så vilar vår själ.

Vi får en chans att hitta oss själva.

Gott att ta chansen att få några tysta minuter varje dag och du kommer att uppleva att stress och måsten bara rinner av dig.

Att ta en stund för att vara i tystnaden är som att duscha sin själ.

Eller låta den ta igen sig i en hängmatta.

Och den behöver duschas ibland....från alla intryck och annat som gör att vi känner oss som i ett ekorrhjul.

Dröj inte för länge med att uppsöka tystnaden. Ge din själ lite omsorg. Det är du värd.

Jag tror att vi alla älskar att få paket.

Vi vänder och vrider på det, väger det i handen - och beundrar det vackra papperet och den konstfulla rosetten.

Till slut öppnar vi - sakta och förväntansfulla.

En ny dag som gryr är som ett paket i handen.

Vi kisar lite mot sömndruckna ögon, när vi stigit ur sängen!

Tidigt denna nya dag - möter mig med en lite försiktig sol.

Och får mig vaken ganska omgående.

Ska det bli sol idag?

Det vet man inte, kanske är det inte troligt.

SMHI ger ett hoppfullt budskap...."mestadels sol".

Förhoppningsis har de rätt - men om inte, så är det en ny dag - en gåva!

Öppna den sakta pch förväntansfullt!

Njut av de små sakerna efter vägen av denna dag.
Det varma vattnet och tvålen som luktar så gott - kaffedoften medan vattnet droppar genom filtret....ungen du möter som ler emot dig....

Detta är DIN dag!

Öppna famnen och ta emot den i glädje och tacksamhet!

"Ju äldre man blir, desto mer känner man att utnyttja ögonblicket - ett nådetillstånd - en gyllene gåva."
Marie Curie