Direktlänk till inlägg 13 februari 2016
Kramar är nog bland det mysigaste som finns.
Det tror jag att vi alla tycker.
En öppen famn - utbredda armar - närhet - doften av en annan människa - nära mig.
Men - det finns något jag skulle vilja kalla för pliktkramar!
Det är inte lika mysigt - faktiskt inte mysigt alls.
Om den öppna famnen inte kommer från hjärtat då går man vidare med en lite besviken känsla.
Jag vill inte ha en snabb och stel kram - och jag vill inte dela ut sådana kramar heller.
En kram ska ge luft under vingarna, färga stunden i ljusa färger !
Sann och ärlig närhet fungerar så!
Det lyfter oss, det gör oss synliga - både för oss själva och andra.
Som människor är vi bräckliga och vill alltid känna oss skyddade. Inget tillhandahåller detta bättre än en kram!
Den säger oss att vi inte är ensamma, någon är med oss.
Kramen är ett väldigt speciellt sätt att röra vid varandra, och gör att vi accepterar oss själva bättre och känner oss mer accepterad av andra.
Detta gäller när kramen står för något.
Om jag själv upplever att den som gör en åtbörd för att kramas bara gör det "för att det ska så vara"- ja då sträcker jag istället fram handen.
Att möta en annan människas hand är inte så dumt det heller.
Det är att bli rörd vid och röra vid precis som kramen - men kramen tar känslan ett steg längre....och därför tillhör den i mina ögon ett djupare uttryck som vi ska vara rädda om.
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | |||||||||
|