På hemväg från ett möte i centrum hände en sak som till att börja med var ganska olustig.

En bit nerför Kungsgatan hade jag kommit då en kvinna några meter längre ner på trottoaren slänger iväg sin väska ocjh fortsätter med att skrikande slita av sina kläder.

Som hon dock inte kastade iväg.

Psykiskt sjuk eller drogpåverkad gissar jag. Kanske båda delarna-

Jag stannade liksom alla andra en bit ifrån henne. Men så hörde jag de råa kommentarerna från ett par män just när hon slet av sin behå.
Då tänkte jag inte längre utan gick fram till henne och sa:" Det är bäst du tar på dig kläderna igen för det är kallt." Hon tystnade och tittade förvånat på mig och såg sig förvirrat omkring.
Mest av allt påminde hon mig om en bruten blomma.

Vid den tidpunkten kom ytterligare en kvinna fram och tog upp kläderna hon låtit falla till marken och räckte henne.

Tillsammans hjälpte vi henne på med kläderna och fann hennes väska.
Då upptäckte jag att den andra kvinnan inte kunde någon svenska eftersom jag försökte kommunciera med henne och sa "Vad gör vi nu"
Hon bara tittade på mig och log, och jag kände plötsligt igen henne som den kvinna som brukar sitta utanfär ICA affären och tigga.

Livet gav mig ännu en lektion i att medmänniskor finns det där vi ibland inte väntar det.
Medan vi stod där kom en tredje kvinna fram som visade sig vara granne till denna förvirrade kvinna, så på det sättet löste det sig så att hon fick tryggt sällskap hem.

Hon skulle behöva mycket mera hjälp denna kvinna - och jag sa detta till hennes granne  som instämde.

Just nu kan jag bara knäppa händerna och be en bön för denna förvirrade kvinna.

 

Stina

10 maj 2017 22:00

Så bra att kvinnan fick hjälp av er, men så sorgligt när sånt här händer!
Hoppas hon får hjälp med sina problem, kram Stina

Kaela

11 maj 2017 06:57

Ja vsst är det jättesorgligt. Jag hade svårt att släppa henne i tankarna.
Men jag vill hoppas att även om det inte är v'rldens bästa psykvård idag så ska hon kunna få hjälp.
Tur att hon har en bra granne. Det var en jätterar kvinna.

Kram !

 

Stina

11 maj 2017 08:56

...och att du kom just då! När man har haft sånt jobb som du haft blir man på något sätt mer observant på olika saker runt omkring, vet ju själv sen jag va på Ria, man får en annan syn på olika saker och har svårt att inte låta bli att göra något!Alla människoöden berör, särskilt när barn är inblande! Kram Stina

Kaela

11 maj 2017 19:45

Ja det är säkert så att man får en klarare syn för människor och hur de har det. Den blir så tränad under alla år med jobbet.
Men det var svårt att inte upptäcka denna kvinna. Hon skrek oartikulerat.
Men vet du - det fanns ett par andra kvinnor runtomkring som tog upp sina mobiltelefoner. Jag trodde de skulle inga och larma eller något. Men nej...de ställde sig och höll in videoknappen på mobilens kamera!!??
Någit fel i hjärtat måste man ha för att göra så!

Kram!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...