Så här i juletider kommer ju tankarna på tomten smygande....

Och alla barn blir snälla barn - för annars kommer kanske inte romten.

Men vem är han egentligen.

Den där vänlige rödklädde?

En sak är säker.

Han är riktigt gammal!

Legenden om jultomten börjar redan på 300-talet, då ett barn vid namn Nikolaus föddes.

Ingen visste då att han skulle bli världsberömd som jultomten,

Nikolaus lär ha blivit född c:a år 280/286 i Patara i Lykien ( i dag Xanthos i Turkiet).

Hans far var den rike och fromme Eufemius, som var känd för sin välgörenhet, och hans mor Anna var syster till biskopen av Myra, som också hette Nikolaus. S

onen föddes först efter många års äktenskap, efter det att föräldrarna hade gett upp hoppet att få barn.

Morbrodern vigde Nikolaus till präst, och då föräldrarna rycktes bort av pesten, delade Nikolaus förmögenheten till de fattiga.

Men det skedde alltid i det stilla, så att ingen skulle kunna ge honom ros och beröm.

 År 300 blev den fortfarande unge Nikolaus vald av folket till biskop av Myra.

Det lär ha varit ett förfallet biskopsdöme, som han förvandlade med fromhet, energi och under.

Nikolaus var i första hand ett katolskt helgon.
Under reformationen då protestanterna avskaffade helgondyrkan fick de svårt att droppa Sankt Nikolaus, eftersom han var så populär.
Istället framställde de honom utan biskopshatt, och kallade honom jultomten.

Det passade bra med tanke på att Nikolaus på sin tid hade dött i december, nu kunde han som jultomten förknippas med julen och julklapparna.

Trots allt finns det fortfarande en diskussion om var han härstammar ifrån. Sankt Nikolaus var ju från Lill-Asien, men idag blir han förknippad med snön och julen, därför kämpar både Kanada, Finland, Grönland, Norge och Sverige om rätten till att ha den gamla presentutdelaren boende i sitt land

Frågan är om vi någonsin får veta....

Men tror på tomten det gör vi förstås....

Sakinformationen har jag lånat från Ulla Ehrensvärd som i slutet av 1970 talet skrev "Den svenska tomten"

Bilden är förstås lånad från Amnesty-butiken!

Visste du att Amnesty har en butik.

Där kan man hitta ett och annat som kan vara roligt att ge bort - butiken verkar tillsammans med (Another Textile Company) Om det kan du läsa här. Att det är ett Fairtrade företag har du nog rdan gissat!

Bilden lånad från Adlibris

Jag har läst en bok igen - som jag hittade när jag packade ner vår bokhylla.

Jag skakades av den vid första genomläsningen.

Och kände att jag ville läsa den en gång till.

Jag är inte främmande för detta med att flickan eller kvinnan vid våldtäkt även i vårt moderna samhälle får bära skulden.

Delvis i varje fall.

Fel kläder, för mycket make-up, borde inte genat över parken. inte bjudit in den killen....osv...osv...

Boken heter just "Flickan och skulden"

Katarina Wennerstam som är författare har tittat  djupare på många våldtäktsfall som skett under 1990-talet.

Det är i och för sig inga nyheter som Katarina Wennerstam låter oss ta del av i sin bok.

Vi känner alltför väl till det!

Men så här koncentrerat blev det nästan övermäktigt.

Helt klart en bok som behövde skrivas - och som absolut bör läsas...av både män och kvinnor.

Vi bär alla en skuld när det gäller detta.

Vi kvinnor är halva mänskligheten.

Varför i allsin dagar sätter vi oss inte in i detta ämne - tar till oss de förtvivlade väldtäktsoffrens historia, går på rättegångar mot våldtäktsmän.

Då skulle vi få se hur mycket skuld som läggs på kvinnan- i små försåtliga meningar....

När ska vi få bort alla "ursäkter" för våldtäktsmännen?

Få dem att förstå att det inte spelar någon roll om en flicka är naken - men säger nej till sex.

Då är det ett nej som ska respekteras!

Läs boken - det är den värd!

Du kan köpa den här - för en knapp femtiolapp.

   Människor reser för att förundras över bergens höjder, över sjöarnas enorma vågor, över flodernas långa flöden, över oceanernas väldiga omkrets, över stjärnornas cirklande rörelse, och ändå går de förbi sig själva utan att förundras.

Martha Beck

Och regnade det i nätter och da'r,
så skulle jag dock ej klaga:
var droppe är som kristall så klar
och skön som den skönaste saga,
ett spätt litet väsen, så fagert och ungt,
som sakta från molnet faller
och glider till marken och somnar tungt
vid glittret av tusen kristaller.

Karin Boye vid 14 års ålder