Tycker du att allt är emot dig.?

Att motgångar och elände står på kö för att invadera ditt liv.

Tycker du att du är misslyckad och inte hittar din rätta plattfom?

Tror du att ingen ser vem du verkligen är - och att ingen någonsin kommer att se det?

Då ska jag berätta för dig om en man som nog  upplevde det så - men han gav aldrig upp!

- vid 7 års ålder tvingades han arbeta för att hjälpa till med att försörja sin familj

- vid 9 års ålder förlorade han sin mamma

- vid 22 års ålder misslyckades han som affärsman

- vid 23 års ålder förlorade han valet till delstatens församling

- vid 23 års ålder förlorade han sitt jobb och blev ej heller antagen till juristutbildningen

- vid 24 års ålder gick han i konkurs

- vid 25 års ålder förlorade han ett val till delstaten

- vid 26 års ålder drabbades han av sin älskades död

- vid 27 års ålder fick han ett nervöst sammanbrott och tillbringade ett halvår till sängs

- vid 29 års ålder besegrades han i ett val till delstatens talman

- vid 34 års ålder förlorade han valet till kongressen

- vid 37 års ålder förlorade han valet till kongressen

- vid 39 års ålder förlorade han valet till kongressen ännu en gång

- vid 45 års ålder besegradeshan  i ett val till senaten

- vid 47 års ålder misslyckadeshan  i sitt försök att bli vicepresident

- vid 49 års ålder åter besegradesh han i valet till senaten ännu en gång

- vid 51 års ålder blev USA:s 16:e president

Mannen hette Abraham Lincoln

Har du det hälften så motigt - så vem vet på vilka höjder du kommer att gå fram!

Det var en gång fyra personer som hette
Många, Någon, Någon-annan och Ingen.

Det fanns ett viktigt jobb som skulle göras
och Många tyckte att Någon skulle ta
tag i det.

Någon-annan skulle också ha kunnat göra
det, men Ingen gjorde det.

Någon blev förgrymmad, för det var ju
faktiskt Mångas ansvar.

Många tyckte nu att Någon-annan skulle
ju ha kunnat göra något åt det,
men Ingen förstod att Många faktiskt borde
ha gjort det.

Det slutade med att Många skyllde på
Någon-annan när i själva verket Ingen
kunde skylla på Någon.

Hälsningar
från Vem

Detta kom i min mailkorg - och jag kan ju se vem VEM är- men jag tänker inte avslöja det.

Bilden lånad av min ameikanska väninna Maryan

Familjer behöver inte a vara av samma blod.
Det är människorna i vårt  liv, som vill att vi ska vara i deras.

De vi delar livet med är våra allra närmaste - vår familj!
De som accepterar oss för den vi är.
De som älskar oss och är beredda att göra allt för oss!

De är vår familj!

Ledig...semester...en ovan känsla...men det ger mig också tid (förutom härliga skogspromenader) att surfa runt på nätet mer än jag kan annars.

På den vägen hittade jag Minimaxitigers funderingar som jag gärna delar med er.

17 månader gammal kom Cissi till sina fosterföräldrar.

Hon var född av en mamma med alkoholproblem och hade skador av detta.

Så kallat fetalt alkoholsyndrom.

Hon ansågs utom möjlighet att lära sig något.

På grund av de skador hon fått av sin mors alkoholintag.

Men de som gav den framtidsprognosen för den lilla flickan hade inte räknat med KÄRLEKEN.

Fosterföräldrarnas kärlek och aldrig sinande tro på hennes förmåga har gjort underverk.

Möt henne i Hemmets Journals artikel

Bilden lånad här

Marcus Birro (du vet - han som alltid hittar orden) har skrivit ett inlägg i Expressens krönikor som man verkligen känner att det bottnar.

Om den svenska folksjälen.